Grönbäck: Det är många som ska äta skolmaten

Ledarkrönika
Grönsaksomelette? Hur många av eleverna väljer att gå till pizzerian istället?
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Grönsaksomelette? Hur många av eleverna väljer att gå till pizzerian istället?

Det räcker inte att fokusera på majoritetens hälsa och välbefinnande.

Med en nästan taktmässig regelbundenhet dyker det upp debattartiklar och andra politiska utspel om vad skolmaten borde vara och inte vara. Där någon tidigare nynnade på idéer om att skolmaten borde vara vegetarisk en dag i veckan, föll snart en lokal MUF-förening in i takten – men genom att högljutt rulla fram klotgrillen fylld med hamburgare till skolgården.

I dag går förslagen ofta längre och det blir vanligare med idéer om att skolan ska övergå till att enbart servera vegetarisk kost. Det är inte utan goda och välmenande miljö- och hälsoskäl.

Men som bekant är välmenande ambitioner inte är detsamma som fungerande lösningar. Tvärtom är det inte ovanligt att åtgärder som presenteras för att lösa ett problem, i praktiken spär på andra.

Skolmaten tycks vara ett lätt mål för den välmenande reformisten. Det kan handla om köttfria dagar, men också om krav på närodlat, ekologiskt eller rentav om skolan som sockerfri zon, vilket var en motion som skrevs av Ulricehamns centerpartister för några år sedan.

Genom att minska på köttet eller annat vill man skapa bättre förutsättningar för miljön och elevers välmående. Den krassa verkligheten är att många elever går till pizzerian om de ogillar skolmaten – och så blir idén om en hälsosam skolmat mest en pappersprodukt.

I fokus för diskussionen om skolmat och kost överlag hamnar av naturliga skäl den relativt stora grupp av människor som löper risk för övervikt. I något mer av en periferi finns de personer – ofta unga tjejer – som äter för lite. Vilka effekter har skolmatsreformisternas förslag på dem?

Livsmedelsverket rapporterade i november att nästan var tredje tonårstjej visar tecken på järnbrist. Att i ett sådant läge minska på köttet, vilket är en primär källa för järn, i syfte att värna hälsan hos en grupp, riskerar således negativt drabba hälsan hos en annan.

Grupperna och människorna bortom hälsohetsens fokus är många och olika. Likväl påverkas de av förslag som är menade att styra majoritetens vanor åt rätt håll. I veckan som gick hade Borås Tidning en artikelserie om ätstörningar. För dem som är på väg tillbaka från sådana sjukdomar handlar det ofta om att börja äta vad som helst, utan några fördömanden om vad det är som faktiskt läggs på tallriken.

Det finns hos många en enträgen vilja att på politisk väg styra sina medmänniskor mot bättre hälsa. Alldeles för lätt glöms det bort att människor är olika och att de därför svarar olika på politiska åtgärder. Det gäller även skolmaten.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.