Annons

Johanna Grönbäck: Där ryker rörligheten och Ylva är glad

Bit för bit monteras rörligheten inom EU ner, glatt påhejat av den svenska regeringen. Så skapar man ytterligare splittring mellan öst och väst – och förvärrar samtidigt den svenska kompetensbristen.
Johanna Grönbäck
Krönika • Publicerad 30 oktober 2017
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
De nya EU-reglerna kan komma att innebära fördyringar och kompetensbrist på svenska byggen framöver.
De nya EU-reglerna kan komma att innebära fördyringar och kompetensbrist på svenska byggen framöver.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister (S), är glad. Rentav väldigt glad, säger hon till TT. Förra veckan satt hon tillsammans med ministrar från övriga EU-länder och diskuterade regelverket kring personer som av sin arbetsgivare skickas till ett annat land för att där arbeta under en begränsad tid, så kallad utstationering.

Regeringen har arbetat hårt för att reglerna ska ändras, något man i måndags lyckades med då EU röstade för ett mer restriktivt system för gästarbetare. Gladast är Johansson över att utstationerade ska betalas enligt principen “lika lön för lika arbete på samma plats”. Jätteskönt, säger Johansson.

Annons

Så tar man ytterligare steg för att begränsa den fria rörligheten inom EU. Man kallar det en triumf.

Tidigare regelverk har ställt krav på att utländska företag ska följa lokala normer och inte ska sätta löner under den inhemska miniminivån. Den nya principen “lika lön för lika arbete på samma plats” klingar förstås retoriskt väl, men innebär i praktiken att det blir närmast omöjligt för utländska företag att leva upp till kraven, särskilt i Sverige. Här finns nämligen ingen enhetlig och lika lön, eftersom det är upp till arbetsmarknadens parter – inte politiken – att avgöra lönenivåerna. Olika företag på olika orter med olika individer sätter olika löner. Borås alla rörmokare har olika löner. Och deras löner skiljer sig i sin tur från stockholmarnas.

De rättsliga turerna för att avgöra vad som är “lika lön för lika arbete på samma plats” kommer bli lika orimliga som snåriga. Om företagen alls kommer fortsätta att komma hit.

Det är ett vågspel av regeringen att begränsa gästarbetarnas rörlighet när svenska företag sedan länge har skrikit efter arbetskraft och när studie efter studie visar att kompetensbrist är ett av Sveriges största tillväxthinder. De som gästarbetar i Sverige gör det för att den arbetskraft som redan finns här inte räcker till. Tydligast är det i byggbranschen – utan utstationering kan vi inte bygga alla de bostäder som behövs och efterfrågas.

LO:s Karl-Petter Thorwaldsson har menat att tidigare regler har varit ett sätt “att jävlas med människor”. Som om de nya reglerna skulle vara till för att skydda gästarbetarna snarare än säkra LO:s makt. Gästarbetare har redan goda villkor, här tjänar en byggarbetare med nuvarande regelverk motsvarande en polis ingångslön. Det är långt ifrån någon lönedumpning. Dessutom får de utstationerade högre lön än i hemlandet, vilket bidrar till hemlandets tillväxt och ökade möjligheter till investeringar i vård och skola. Jätteskönt, säger Johansson när den möjligheten nu inskränks.

De som har protesterat mest högljutt mot måndagens beslut är Polen och Ungern, där den tidigare också är det land som exporterar flest gästarbetare i EU. Näst största exportörer av gästarbetare är Tyskland och Frankrike.

Varken Sverige eller EU i stort har problem med utstationering. Debatten om gästarbetare från öst har däremot utnyttjats i väst för att plocka inrikespolitiska poäng på påhittade hot. På så sätt bygger man på några av de påtagliga problem som EU faktiskt har: Dels splittringen mellan öst och väst, dels nedmonteringen av den inre marknaden. Det är att hugga rakt in i EU:s själ och hjärta.

Så monterar man bit för bit ned rörligheten i Europeiska unionen. Ylva Johansson är glad.

Annons
Annons
Annons
Annons