torsdag 09 februari 2012
torsdag 09 februari 2012
Ledare 2010-05-17 | Uppdaterad 2010-05-17
Ekonomiskt ansvarsfullt, kallade språkrören de gröna valmanifestet med krav på 35-timmarsvecka. Miljöpartiet må vara draglok och påverkar Socialdemokraterna i många frågor, men det finns gränser för hur långt S kommer att hänga med på de gröna visionerna. Punkten lär inte komma med i ett rödgrönt valmanifest.
Svenska Dagbladet skrev inför kongressen en tänkvärd betraktelse av livet i ett grönt drömsamhälle med medborgarlön, friår och 30-timmarsvecka. Där det är nolltaxa i kollektivtrafiken, många lokala folkomröstningar och där monarkin är avskaffad. (Den första presidenten heter Maria Wetterstrand).
Visioner är en viktig del av partiernas arbete. Sett på mer nära håll, och vad som faktiskt kan bli en snar förändring, var det dock ett helt annat beslut på kongressen som var intressant – en tredelad föräldraförsäkring.
Eftersom Vänsterpartiet förordar helt kvoterad föräldraledighet och Socialdemokraterna vill att den ska delas mer lika, är det alltså inte otroligt att just en tredelning blir verklighet vid ett maktskifte,
De frihetliga drag i Miljöpartiet, som gjort att även många borgerliga sympatisörer inte hållit det för otroligt att rösta på dem, tycks i denna fråga som bortblåsta. Peter Eriksson förklarade visserligen att han vet att de flesta vill bestämma själva men poängterade att ”...det är det här som är det politiska ansvaret.”
Annorlunda uttryckt: eftersom nu föräldrarna inte gör som Miljöpartiet vill tar han och Maria Wetterstrand över och bestämmer åt föräldrarna.
Det är inte ett slag för jämställdheten, det är ett slag i ansiktet på föräldrarna. Ett maktfullkomligt synsätt.
Maria Wetterstrand raljerade i sitt inledningstal över alliansens senaste utspel där de avgav nio löften över saker de inte ska göra om de vinner valet i höst. Till det hör bland annat att inte kvotera föräldraledigheten.
Man kan diskutera hur lyckat greppet med ”inte-löften” var. Men det finns onekligen saker som politiker inte måste göra.
Hur varje enskild familj väljer att fördela föräldraledigheten är ett exempel på en fråga där politikerfingrar borde hålla sig borta. Och det säger något om åt vilket håll de gröna är på väg – när de inte längre hyser tilltro nog till familjerna att de kan ta ansvar för en sådan fråga på egen hand.µ
Lär oss att vi inte lär av historien. Maktfullkomlighet och mindcontrol av medborgarna är väl ett "röd tråd" i denna politik av samma nyans...
Miljöpartiet verkar ha tagit över Socialdemokraternas roll som föräldraförmyndare
och för nu makarna Myrdals totalitära, statsdirigerade familjepolitiska arv vidare.
Hur många generationer ska få lida under detta förmynderi innan föräldrarna tillerkänns rätt och omdöme att själva välja hur de vill ordna sin barnomsorg helt utan pekpinnar och på lika ekonomiska villkor oavsett vilken form de väljer? Detta ska givetvis innefatta även vård av de egna barnen i hemmet.
Det om något vore väl en mänsklig rättighet?
Tack Jan-ola för vettiga tankar kring dessa självutnämnda politiska tyckare och tänkare i alla frågor. Var och en måste bli vuxen någon gång i detta samhälle och få ta eget ansvar, även om oppositionen aldrig har tycket detta va en bra idé.
...till Mp:s nyligen avslutade kongress & Wetterstrands avslutande tal, vill partiet inte bara kvotera föräldraledigheten utan oxå kvinnornas representation i det privata näringslivets bolagsstyrelser.
Lägg ihop de där två förslagen och fram träder bilden av ett parti som väl matchar allianskamraterna S & V i totalitära ambitioner.
Beträffande försöken att bestämma mer över hur Sveriges föräldrar & barn lever sina liv vill jag påpeka att motståndet mot sådana försök varit starkt bland Sveriges folk ända sedan marschen in i dagissamhället påbörjades för 40 år sedan.
Här hittar du en förening som kämpar på: www.barnensratt.se
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
