tisdag 09 februari 2010
tisdag 09 februari 2010
Ledare 2009-11-24 | Uppdaterad 2009-11-23
Ordet ”öppna” avslöjar en inriktning som sätter individen och skattebetalaren i centrum, inte politikerna och sjukvårdskomplexet.
Väntetiderna till operationsbordet har minskat något, vårdgaranti och kömiljard verkar haft effekt.
Sedan några år tillbaka kan både regeringen och den enskilde vårdtagaren sätta mer press på sjukhusen och landstingen. SKL:s och Socialstyrelsens kvalitetsindex brukar få stort mediegenomslag och tvingar vissa landsting att skärpa sig medan sjukvårdspolitikerna i andra delar av landet kan sträcka på ryggen.
Regeringens vårdgaranti och kömiljarden – som delas ut till de landsting som är bäst på att kapa köer – utgör piska respektive morot. Vårdtagare som väntat för länge kan sätta press medan regeringen delar ut pengar till de landsting som sköter sig.
Det öppna indexet består av 124 stycken indikatorer pedagogiskt grön-, gul- och rödfärgade. De gula fälten, som innebär att landstinget placerar sig på åttonde till 14:e plats av landets 21 sjukvårdsdistrikt, dominerar beskrivningen av region Västra Götaland.
Men när det gäller tillgång till sjukvård och förtroende för vårdcentraler och sjukhus lyser det rött i kolumnerna (plats 15-21).
Det är en känga till regionens politiker att förtroendet bland regionens invånare är lägre än på många andra håll i Sverige och att det dessutom avtar. Det är också oroande att det skrivs ut mer lugnande medel till alla åldersgrupper, dessutom mer psykofarmaka och flera olika sorters mediciner till de äldre.
Även vad gäller utskrivning av antibiotika utmärker sig Västra Götaland negativt. Här har regionstyrelsen en viktig uppgift att ta tag i. De antibiotika resistenta bakterierna utgör ett allvarligt hot mot sjukhuspatienter, även om vi ännu så länge varit relativt förskonade i Sverige. Varför är regionens läkare så pigga på att skriva ut mediciner?
Det behöver knappast påpekas att alla skillnader i tillgänglighet till vård och själva behandlingen är oacceptabla. Det här handlar inte om att tvingas vänta på pengar från Försäkringskassan eller ett bygglov, ytterst är det en fråga om liv eller död. Ändå konstaterar Socialstyrelsen enligt Ekot att utbildning och bostadsort har betydelse för vårdkvaliteten. Förklaringar finns.
Högutbildade har sannolikt bättre möjligheter att vända sig till rätt instans och få sin vilja igenom medan vården på bostadsorten bestäms av många faktorer: den enskilde läkaren, vårdens organisation, politikerna, skatteunderlaget och så vidare.
Men trots allt upplever människor i Sverige att de fått bättre tillgång till vård, de mår bättre och förtroendet för sjukvården har ökat. Helhetsbilden är alltså positiv.
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
