Mordet är en logisk följd av politiken

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Pawel Adamowicz (till höger) talar under en solidaritetskonsert i Gdansk. Någon minut senare knivhuggs han till döds på scenen.
Foto: Anna Rezulak
Pawel Adamowicz (till höger) talar under en solidaritetskonsert i Gdansk. Någon minut senare knivhuggs han till döds på scenen.

Ett politikermord i Gdansk har något viktigt att berätta om ett samhällsklimat som mycket väl även kan leda till att Sverige förändras i grunden. Så ja, nog angå oss Polens affärer i allra högsta grad. Inte minst så här i regeringsbildartider.

Tre gånger i rad valdes Pawel Adamowicz till borgmästare i hamnstaden Gdansk på en politisk plattform som i alla avseenden var unik i det politiska klimat som vuxit sig allt starkare i Polen. Som liberal försvarade han HBTQ-personers rättigheter i ett land där den romersk-katolska kyrkan ännu har ett dominerande inflytande på alla nivåer i samhället. Han tog parti för migranter och flyktingar i ett politiskt klimat där hat, religiös konservatism och ultranationalism syftar till att begränsa rättsstaten och göra den liberala demokratins hegemoni helt om intet.

Detta gjorde Adamowicz obekväm för landets politiska ledning som vill driva utvecklingen i rakt motsatt riktning. Och i spåren av detta demokratiska återtåg blev han också hatad och hotad.

Så det kom knappast som en överraskning att alla hatkampanjer mot Adamowicz fick sin logiska kulmen under förra söndagen, då han knivhöggs han till döds under en välgörenhetskonsert. Gärningsmannen, en 27-åring infödd Gdanskbo som nyligen släppts ur fängelse, och som var känd av polisen för upprepade våldsbrott, kunde gripas på platsen. Inför en chockad publik angav han att motivet för attacken var att Adamowiczs parti Civic Platform skulle ha ”torterat honom i fängelset”.

Den historiska erfarenheten från liknande tillfällen visar att sambanden sällan är så enkla som de framstår vid en första anblick. Mordet på Gdansks borgmästare kan inte uteslutande tas för galopperande galenskap, men inte rakt av klassas som ett politiskt illdåd. Det är dock högst troligt att det i ett hatfyllt samhällsklimat, där just den sortens ställningstaganden som Adamowicz gjort ofta beskrivs som ”missriktad godhet” – för att uttrycka sig milt i förhållande till hur det brukar låta i sociala medier – och brukar betraktas som högförräderi mot nation och kristen kultur.

Det är naturligtvis bestickande i sammanhanget att en högerextremistisk organisation som ”Allpolsk Ungdom” sommaren 2017 hotade Adamowicz till livet genom att utfärda ett ”dödsbevis” där orsaken skulle vara ”liberalism, multikulturalism, dumhet” och att organisationens ledare numera återfinns som minister för bland annat sociala medier i Jaroslaw Kaczyńskis regering. Sammantaget går det inte att blunda för att mordet framstår ”ett tragiskt uttryck för det politiska sönderfallet i Polen”, som författaren Maciej Zaremba formulerar det i DN 16 januari.

Sverige är inte befriat från extremism, hot och hat; det räcker med att ägna en stund åt Twitter för att se hur mörkret lägger sig. Men till skillnad från exempelvis i Brasilien, Ungern eller just Polen utgår det inte från landets regering oavsett om den står till höger, vänster eller i mitten.

I detta avseende är Sverige fortfarande unikt.

Men vad händer om samma utveckling görs möjlig här, och krafter som idag tydligt visar tecken på att företräda samma antiliberala åsikter inte bara sitter i riksdagen utan också ges tillträde till regeringsmakten?

Polska regeringspartiet PiS, som är den drivande kraften bakom förvandlingen av landet, har tagit sig till makten på ett folkligt mandat. Det saknas inte motkrafter, det finns en opposition att rikta förhoppningarna mot. Men i takt med att förändringen i auktoritär och illiberal riktning fortskrider, infinner det sig förr eller senare ett läge där de demokratiska spelreglerna antingen har omintetgjorts eller förändrats så att denna opposition inte kan återfå makten och vända utvecklingen.

För att låna och travestera den ofta använda raden ur Fredmans epistel nr. 45, nog angå oss Polens affärer.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.