Gör gemensam sak för tryggheten

Ledare Artikeln publicerades
Ridande polis i Borås under en av sommarens torsdagskvällar.
Foto: Lars-Åke Green
Ridande polis i Borås under en av sommarens torsdagskvällar.

Boråsarnas trygghet i centrum är viktigast av allt. Polis och väktare kan göra ett bättre arbete om de samverkar.

Under måndagens kommunstyrelsemöte lade Allianspartierna fram ett initiativärende för ett tryggare Borås, som dock redan dagen efter avvisades av polisen. Alldeles uppenbart trampade Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna på en öm tå.

Att lokalpolisområdeschef Tomas Stakeberg Jansson avfärdar initiativet med orden ”kommuner ska inte syssla med att ordna ordningsvakter, utan snarare ordna sysselsättning till de ungdomar som behöver det” ska inte övervärderas. Den reaktionen får betraktas som en ryggmärgsreflex; det är aldrig roligt att uppleva sig ifrågasatt.

Men själva förslaget är okontroversiellt. Alliansen vill ge ”förvaltningen i uppdrag att verka för att de delar av centrala Borås, som är särskilt utsatta för kriminalitet eller präglade av otrygghet, görs till LOV 3-område.” Annorlunda uttryckt ska väktare genom sin närvaro i dessa särskilt drabbade områden bidra till ordning och trygghet. Väktare ska således inte ersätta polisen. Inte heller handlar det om att upprätta en ”privatpolis”, som Transportarbetareförbundets representanter formulerade sig i en debattartikel i BT i torsdags.

Boråsalliansens förslag är inte heller särskilt unikt. I dag finns det en sådan ordning där väktare kompletterar polisen i 54 kommuner runt om i landet. I 24 av dessa kommuner omfattar det så kallade LOV 3-området hela stadskärnan. Trenden är att fler kommuner söker tillstånd för allt större områden och orsaken densamma: otryggheten ökar men polisen prioriterat annat.

Lägg därtill den väldokumenterade upplevelsen av att polisen inte tar vardagsbrottsligheten på allvar. Bostadsinbrott, cykelstölder, skadegörelse och klotter är vanligt förekommande. Söndersparkade väntskjul och trasiga lampor i gångtunneln eller längs motionsspåret bidrar på samma sätt som busliv på bussen till känslan av utsatthet. Om polisen vill ha monopol på ordningsfrågor måste den leva upp till folks förväntningar.

Det yttersta ansvaret för polisens möjligheter vilar dock på regering och riksdag. Med i bilden finns också den egna organisationens funktionssätt. Men det innebär inte att kommunen blunda för boråsarnas känsla av otrygghet.

Det är helt orimligt att stadens centrala delar ska vara ett område som boråsarna helst undviker.

Att känna sig trygg i centrum är om något helt i linje med det kriterier som ställs för att bevilja att väktare får ökade befogenheter: Det finns ett särskilt behov som bedöms vara av så väsentlig betydelse ur allmän synpunkt att det måste mötas.

Väktare är naturligtvis inte hela svaret. Polisens närvaro är nödvändig och önskvärd. Men samtidigt finns det behov av att göra mer tillsammans. Peder Englund, avdelningschef vid Centrum för kunskap och säkerhet inom Borås stad säger till BT att alla aktörer för säkerhet och trygghet ska vara med i arbetet. Det behövs en ”ordentlig lägesbild och en analys över orsakssambanden kring vad som skapar den här otryggheten”.

Att trygghetsskapande närvaro också kan handla förekomsten av övervakningskameror råder det stor folklig uppslutning kring. Enligt en undersökning som genomförts av Lunds universitet och Securitas är nio av tio positiva svenskar till säkerhetskameror på gator och torg.

Tre fjärdedelar av de tillfrågade avvisar tanken på att sådana skulle inkräkta på den personliga integriteten. Tvärtom anger de tillfrågade att de värderar integriteten högt. Men genom att samordna integritetsskydd och kameraövervakning, bland annat genom tydlig skyltning och genomtänkt regelverk, så att båda kan bidra till ökad trygghet för alla.

Här finns för Borås del en läxa att lära.