Ge Borås skolor rätt medicin

Ledare Artikeln publicerades
Grafiken visar på den otäckt stora skillnaden i betyg i årskurs nio mellan in- och utrikes födda som tog fart runt 2008. Den nya rapporten bör läsas noga, inte minst i Borås.
Foto:

När Borås och Sjuhärad ska – måste! – ge alla unga nyanlända en rimlig chans att ta sig in på arbetsmarknaden gäller att förstå skolbarnens utmaningar rätt. Gör kommunerna och skolorna verkligen det?

En studie som publicerades på måndagen ger oss skäl att tvivla:

Är det verkligen så att "tvångsomflyttning”, till exempel genom den redan sågade idén från Skolkommissionen om lottning, skulle få det så kallade studiegapet mellan in- och utrikesfödda elever att minska?

Idén om att alltför segregerade skolor i Borås är ett väsentligt skäl till att så många av de utrikes födda inte når gymnasiebehörighet, har varit bärande när de rödgröna försökt förklara de otäckt stora betygsskillnaderna.

”Effekten på studiegapet kommer troligen att vara begränsad” med en ny metod för elevsortering, skriver nationalekonomerna Hans Grönqvist och Susan Nikami i rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO.

Men mer pengar då? Vi vet ju vad Skolkommissionen nyss föreslagit, om sex fräscha statliga miljarder till skolor i de mest utsatta områdena. Nej, svaret finns inte där heller, enligt ESO-forskarna: ”Vi ser att skolans resurser inte verkar spela någon roll för skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever”.

Läxläsningen i hemmet ? Föräldrarnas engagemang i skolarbetet? ”Inte heller antalet timmar som eleven spenderat med hemläxor spelar någon roll för gapet”liksom ”I panel B ser vi att föräldrarnas engagemang i skolarbetet inte spelar någon roll för kunskapsgapet i årskurs 9.”

... men likväl: Alltsedan 2008 har skillnaden i studieresultat i årskurs nio ökat dramatiskt mellan in- och utrikes födda på så vis att de inrikes födda legat relativt stilla, medan de utrikes födda – särskilt pojkarna – rasat, vilket grafiken här intill visar alltför väl. Det har fått ESO:s ordförande Hans Lindblad att i studiens förord understryka allvaret: ”Att inse problemets magnitud och söka verksamma insatser för att öka integrationen i skolan är ytterst angeläget – både ur ett samhälls- ekonomiskt och humanitärt perspektiv.”

Rapporten drar ett antal slutsatser:

x Barn som invandrar efter nio års ålder har signifikant lägre grundskolebetyg.

x Andelen invandrade elever från länder med lågt så kallat utvecklingsindex – som Irak, Afghanistan och Somalia – spelar roll och har ökat från sex procent från år 1999 till 22 procent 2015. Barn från dessa länder har det generellt svårare i skolan.

x Andelen ensamkommande barn spelar också stor roll, eftersom de har genomsnittsåldern 11,6 år: ”I figur 6.4 ser vi att ensamkommande flyktingbarn har stora svårigheter att prestera bra i skolan”.

Forskarna slår fast att ”föräldrarnas socioekonomiska bakgrund samt bostads- området är faktorer som är starkt förknippade med skillnaden i skolresultat mellan inrikes och utrikes födda elever.”

Det är slutsatser som knappast förvånar, men de säger ändå något om åt vilket håll insatserna borde riktas, och inte riktas.

Socialdemokraterna har tidigare i år föreslagit obligatorisk lovskola i åttan och nian för de som inte klarat gymnasiekraven. En konsekvens av ESO-studien borde vara att det inte räcker. Det synes snarare nödvändigt att utgå från förslaget som Alliansen lanserade 17 januari, att förlänga skolplikten efter 16 år för de som ligger efter.