Garanti som garanterat leder vilse
Det låter osannolikt bra. Ett läkarbesök, bara knapptryck bort, och framför allt – långt ifrån de gråa väntrummen på någon av landets akutmottagningar. Men problematiken har visat sig vara större än den så snyggt paketerade marknadsföringen för vårdapparna ger sken av. BT:s ledarsida har tidigare skrivit om att somliga läkare menar att de digitala läkarbesöken är stympade undersökningar, och annan kritik från läkarkåren om att den digitala vården kan leda till en sjukvård som drivs av efterfrågan snarare än faktiskt behov.
Att kostnaderna växt explosionsartat kan ses som en varningsklocka i sig. Samtidigt som landstinget fått en nota som ökat från 37 miljoner till 152 miljoner på bara två år, har privata företag som KRY och Min Doktor kunnat göra storvinster när allt fler väljer att gå till läkaren i mobilen, snarare än den på vårdcentralen.
Det verkar närmast vara en sjukdom att allt som är nytt, digitalt och innovativt slentrianmässigt beskrivs som framsteg för samhället. Det spelar ingen roll om det rör sig om musiktjänsten Spotify, kreditföretaget Klarna eller vårdappen KRY. Utvecklingen bekläds alltid i ett positivt skimmer, som politikerna inte är sena att haka på.
Det är i det inslagna spåret som digitaliseringministern nu sällar sig. Visst låter det bra att landstingen nu även ska erbjuda digitala vårdgarantier. Men risken är snarare att landstingen skulle läcka ännu mer pengar i en svår kapplöpning mot de redan etablerade privata alternativen. Att de därtill ska erbjudas olika typer av digital vård beroende på landsting, riskerar att resultera i annorlunda utfall för den digitala vårdgarantin runt om i Sverige. I längden kan det bli ännu ett föremål för ojämlik samhällsservice.
Framför allt är dock Ygemans uttalande ett praktexempel på att springa på snabba bollar, istället för att ha ta till sig och begrunda den kritik som riktats mot den digitala vården. Att det nu är landstingen, och därmed ytterligare av de gemensamma resurserna som ska tas för att experimentera fram vad begreppet digital vårdgaranti kan innebära i praktiken, gör det ännu mer oroväckande.
Visserligen benämner Ygeman den nuvarande betalmodellen för vårdapparna som problematisk. Men det är bara en i raden av försvårande omständigheter kring den digitala vården. Att varningar om en efterfrågestyrd vård kan leda till skenande kostnader när människor söker vård trots att de inte behöver, nämns inte.
Förslaget om att alla landsting ska ha en digital vårdgaranti är såväl ogenomtänkt som riskabelt. Som digitaliseringsminsiter borde Ygeman kanske ägna sig åt viktigare saker, som IT-säkerhet och framtidens rationaliserade arbetsmarknad.
