Framtiden ser mörk ut
När ansvaret för kommunal belysning på det statliga vägnätet flyttar från kommunerna till Trafikverket kan resultatet bli att svenska landsbygder förlorar mycket av sin vägbelysning. Den förändringen riskerar att bidra till en ökad distans mellan stad och land. Och leda till större otrygghet.
Belysningsfrågor rymmer ett betydande sprängstoff – ljuset är en av våra mest använda symboler. Det hotfulla mörkret lika så.
Ett exempel på hur närvaron – eller frånvaron – av ljus tyds är den satelitkarta över världen tagen nattetid. Att de välmående delarna av världen lyser starkt och de fattigare är höjda i dunkel pekar på det enorma signalvärde som det elektriska ljuset har. Tända lampor står för välstånd.
I Sverige har ljuset en liknande symbolik. När en trafikant uppmärksammar närvaron av gatlysen vid sidan av vägen kan det vara ett av de första tecknen på att en större stad närmar sig. På landsbygden signalerar på ett liknande sätt gatubelysningen byar och tätorter. Alla olika typer av centrum kännetecknas därmed av närvaron av ljus.
Belysningen på framförallt landsbygden kan dock komma att bli allt mer omstridd framöver, i och med att Trafikverket på sikt ska ta över ägande och förvaltning av kommunal belysning längs statlig väg. En förändring som kommunstyrelsens ordförande i Sollefteå, Åsa Sjödén (S), i Dagens Samhälle (6/12), har varnat för konsekvenserna av. Och den som önskar få en ungefärlig bild av vilken typ av vägbelysning som berörs kan tänka sig den som finns längs med den stora vägen som passerar genom ett mindre samhälle.
Det första steget i överlämningen är en översyn av belysningsanläggningarna. Och för att hitta ett fungerande system samarbetar Trafikverket med 17 kommuner i en pilotstudie, där bland annat Arvika, Boden, Jönköping, Linköping, Torsby och Årjäng ingår.
Bedömningen i dagsläget är att 30–50 procent av kommunernas innehav kommer att gå över till Trafikverket, enligt Sveriges kommuner och landsting (17/10). Enligt beräkningarna berörs alla kommuner, även om den klart övervägande delen av kommunal belysning längs statliga vägar ägs av mindre kommuner på landsbygderna. Glesbygdskommuner har runt 40 procent av sina ljuspunkter längs statlig väg, vilket kan jämföras med de större städerna där motsvarande siffra är 4 procent.
Under övertagandeprocessen, som ska ske under en tioårsperiod, antas att betydande delar av den befintliga belysningen döms ut. En förutsättning för att Trafikverket ska ta över belysningsanläggningen är att den ska ha minst halva den tekniska livslängden kvar. Något som kan tvinga kommunerna till att investera stora pengar framöver.
Vidare kan trafiksäkerhetsargument göra att belysning vid infarts- eller brevlådor försvinner. Liknande är fallet med vägbelysning vars stolpar står med stora mellanrum och därmed kan resultera i skuggor.
När belysningen sedan slocknar på många håll riskerar ljuset att ersättas av mörker, med allt vad det innebär.
