Förtroendebarometern: För Sverige i tiden

Ledare Artikeln publicerades

Årets förtroendebarometer från Medieakademin kan dels sägas vara en spegling av den svenska folksjälen, men den säger också något om situationen i landet. Det stämmer till eftertanke.

Förtroendebarometern genomförs årligen och mäter allmänhetens förtroende för hur institutioner, politiska partier, massmedier och företag sköter sitt arbete.

PostNord hamnar, kanske föga förvånande, på en jumboplacering bland företagen med ett förtroende på endast 11 procent, vilket är en rejäl minskning sedan 2013 då motsvarande siffra låg på 39 procent. Företaget i topp heter Systembolaget, och åtnjuter förtroende från 71 procent av de svarande. Är det inte fantastiskt, denna med hatkärlek betraktade statliga institution?

Kungahuset anses mer förtroendeingivande än både riksdag och regering, men inte i lika hög grad som Systembolaget. Bilden från Solliden i somras.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kungahuset anses mer förtroendeingivande än både riksdag och regering, men inte i lika hög grad som Systembolaget. Bilden från Solliden i somras.

Kanske säger det något om vår samtid att andelen som känner mycket eller ganska stort förtroende för kungahuset (44 procent) är större än både de som har förtroende för staten (43 procent), riksdagen (38 procent), regeringen (35 procent) och de politiska partierna (17 procent). Från 2010 till 2018 har förtroendet för både riksdag och regering rasat markant, från 55 till 38 procent (riksdagen) och från 62 till 35 procent (regeringen). Kungahuset verkar därmed leva upp till Kungens valspråk: För Sverige i tiden. När omvärlden och politiken upplevs som skakig och oförutsägbar blir monarkin en upplevd stabilitet och oföränderlighet.

Bland medier toppar Sveriges radio och SVT med 65 procent respektive 58 procent. Det bekymrar att graden av förtroende tydligt skiljer sig åt beroende på politisk hemvist. Rödgröna väljare hyser påtagligt större förtroende än borgerliga.

Äldre känner större förtroende än yngre för demokratins fortlevnad, medan yngre har mer tillförsikt om att Sverige ska klara framtidsutmaningar som global konkurrenskraft, lag och ordning och sysselsättning. Till detta är den äldre generationen betydligt mer skeptisk. Särskilt tydligt blir skillnaden när det gäller hur Sverige på ett bra sätt ska klara integrationen.

På frågan om hur väl Sverige kommer att klarar integrationen de närmaste fem till tio åren är det endast 17 procent som har förtroende för att den kommer att lyckas bra. Bland de som är mellan 60 och 80 år gamla är endast 13 procent optimister i frågan, mot 25 procent bland 18 till 29-åringar. Om man tittar på hur tillförsikten ser ut bland de tre största partierna tror 27 procent av Socialdemokraterna att det kommer att gå bra på sikt. Tre av fyra är alltså skeptiska. Vad innebär det för Stefan Löfvens vägval?

Generellt känner dock Socialdemokraternas väljare starkast optimism inför Sveriges framtida utmaningar i allt från ekonomi, sysselsättning och lag och ordning. Sverigedemokrater upplever läget mest illavarslande i samtliga frågor. Föga förvånande för ett parti vars eländesbudskap går på repeat.

I botten på förtroendelistan totalt sett återfinns Twitter som endast sex procent av de svarande har förtroende för. Ett hälsotecken.

Systembolaget är alltså den absoluta vinnaren vad gäller svenska folkets förtroende överlag även i år. Att förtroendet för Systembolaget är mer än dubbelt så högt som för regeringenen säger något både om den svenska folksjälen och om rådande tvivel på politikens möjligheter. Det manar ansvariga till eftertanke om i vilken ton valrörelsen bör föras.