Förnuftigt val i svårt läge

Ledare Artikeln publicerades

Sverige måste ha en fungerande regering även om dess politik innebär problem.

Den rödgröna regeringen har köpt sig något större svängrum. Det är allt.

Så ser läget ut efter att det som kallas Decemberuppgörelsen presenterades igår. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är överens om tagen när det gäller att ge en minoritetsregering en chans att regera.

Uppgörelsen gäller budgetenoch hur den ska hanteras. Men de rödgröna får vackert räkna med att mandatperioden kommer att bjuda på många tillfällen till bakslag. I utskott och kammare saknar regeringen tillräckligt stöd för att gå skadeslösa. Nu finns dessutom en starkare motivation att inte ge regeringen mer utrymme än den fått i och med decemberuppgörelsen. Allianspartierna och Sverigedemokraterna kan fälla regeringen i fråga efter fråga.

Däremot kommer det inte att bli något av Sverigedemokraternas begäran om ett så kallat misstroendevotum mot regeringen. Det är bara politiskt trams och påminner om alla dessa okynnesanmälningar av ministrar för granskning i Konstitutionsutskottet. Det ger uppmärksamhet men leder bara till minskad tilltro till KU:s funktion som granskare.

Överenskommelsens skrivninginnebär att de rödgrönas och Sverigedemokraternas agerade 2013, när man bröt mot den dåvarande budgetöverenskommelsen, brännmärks som oansvarigt. Det är bara att gratulera de rödgröna till att nu ha erkänt att detta var fel och att detta budgetbus dessutom var början till det som ledde fram till att Stefan Löfven på ett mycket halstarrigt sätt höll på att kasta ut Sverige i ännu en valrörelse.

Det här är bättre.

Det här är en förnuftig lösning. Trots allt.

Även om S-MP-regeringenär en svag regering, som lutar sig mot ett av riksdagens mer extrema ytterkantspartier, hade en ”ickesocialistisk” regeringsbildning där Alliansen tog över med Sverigedemokraternas gillande inte fungerat i längden.

Det går inte att bilda regering med ett främlingsfientligt parti som underlag utan att solka ner sitt anseende och begränsa sin handlingsförmåga. Att Socialdemokraterna däremot valde att ge Vänsterpartiet veto över sin budget visar att Stefan Löfven saknar känsla för det allvar och ansvar som ligger på regeringsbildaren.

Men nu är det så att de rödgröna utgör den ”partikonstellation” som överenskommelsen ger företräde. Därmed ska Stefan Löfven kunna regera med sin egen budget som underlag – även om det finns mycket i den som kan betraktas som rent samhällsfarligt:

Den saknar jobbskapade reformer men har bidrags- och skattehöjarförslag i överflöd. Tillväxt och framtidsutsikter blir därefter.

Dagens överenskommelseinnebär också att de rödgrönas frihetsinskränkande politik kan bestå. De familjer som väljer skola, de äldre som vill bestämma vem som ska ge hjälp och stöd på livets höst, den patient som inte vill vara utelämnad till andras val för vård har inget val – de är alla prisgivna till de rödgrönas valfrihetsfientlighet.

Sverige är värd en bättre regering.

Men Sverige måste likafullt ha en fungerande regering i väntan på nästa ordinarie val.

Därför var det bra att partierna kom överens.