För fula för Borås? Ja!

Ledare Artikeln publicerades
Foto:
Betongknallarna skämmer Borås och bör plockas bort. BT:s chefredaktör Stefan Eklund håller med Morgan Hjalmarsson och Bengt Wahlgren (båda L) som har motionerat om samma sak och ser dessutom en större fråga i bakgrunden av diskussionen – den om ett kvardröjande kulturförakt. I bildens vänstra del ser ni Charlotte Gyllenhammars Ute – ett riktigt konstverk…
Foto:
Foto:

Jag instämmer i Liberalernas Morgan Hjalmarssons och Bengt Wahlgrens motion till fullmäktige. Betongknallarna är fula och bör bytas ut. De är dessutom ett symptom för en större fråga – ett kvardröjande kulturförakt i en stad vars rykte fått ett kraftigt uppsving det senaste decenniet, just tack vare sina kultursatsningar.

Borås stads tekniska förvaltning är ansvarig för den mentala och fysiska nedskräpning som uppenbarligen har gjorts utan att konsultera kulturnämnden, den kommunala instans som rimligen borde ha ansvaret för vår stads utsmyckning.

Tekniska förvaltningens enhetschef Jan-Åke Claesson höll en låg profil i torsdagens BT och ville inte kommentera motionen. Han sade bara att det aldrig har ”funnits någon ambition att skapa ett konstverk, det här är ett trafikhinder”.

Må så vara att beställningen av betongknallarna är utan onda avsikter – det får vi väl ändå tro – men aningslösheten är slående. Vill man absolut placera ut trafikhinder som ser ut att vara något mer än bara trafikhinder bör förstås kompetenta konstnärer blandas in i processen.

Den frejdige Claesson har säkert inspirerats av Stockholmslejonet på Drottninggatan i Stockholm och gutefåret på Gotland – båda gjorda som trafikhinder i betong. Men dessa är skapade av skulptören Anders Årfelt och har en verkshöjd som knalle-eländet i Borås är i total avsaknad av.

En knalle, förresten. Det är väl en symbol som knappast stryker under Borås som en stad för framtiden, snarare tvärtom.

Men är det så mycket att bråka om det här? Att en kommunal enhetschef söker kreativa lösningar är väl bara bra?

Jo, visst. Men i rätt sammanhang. Det är här kulturföraktet kommer in. Konstnärlig kompetens står uppenbarligen fortfarande inte tillräckligt högt i kurs när det kommer till offentliga miljöer. Då verkar det vara tillåtet för vilken dilettant med lite glada idéer som helst att träda in i offentlighetens tjänst. Det är ju inte första gången det sker i Borås. Utsmyckningen av rondellen nedanför Bodavallen på Hässleholmen är fortfarande en pinsam historia som kommit till stånd helt utan konstnärlig inblandning.

Borås är numera en skulpturstad och en stad som dessutom vunnit internationell ryktbarhet genom den framgångsrika street art-satsningen No Limit. I en sådan stad måste man förstås vara ytterst noggrann med vad man placerar ut som kan påminna om konstverk.

Besökare i Borås är säkert extra uppmärksamma och ofta även extra intresserade av hur den offentliga utsmyckningen ser ut här.

En bristfälligt formad sittande knalle i betong är inget som förtjänar en plats i den kontexten. Tvärtom, den kan missuppfattas som något annat än ett trafikhinder – ett uselt konstverk – och sänka bilden av Borås som en banbrytande skulpturstad.

Dessutom, se på bilden här ovan, betongknallen är placerad bara några meter från Charlotte Gyllenhammars mycket populära skulptur Ute, ni ser den i bildens vänsterkant. Knalle-eländet förtar upplevelsen av Ute. Och den betongknallen är ju inte den enda i stan…

Situationen är genant för skulpturstaden Borås och det finns bara två vägar ur den. Leta fram vanliga betonghinder istället eller, vilket förstås är roligare och skulle kunna bli ett lyft, gör som Hjalmarsson och Wahlgren föreslår, ge uppdraget till kulturnämnden. Offentlig utsmyckning är ingen lekplats för amatörer.