FN-trupp (s)lag i luften, Löfven
Det var väntat att Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven skulle försöka bemöta den massiva men oberättigade kritik han fick för sitt facebookuttalande om Gaza.
Både S och övrig svensk vänster är djupt splittrade i Israel-Palestinafrågan, och det märktes tydligt när Löfven blev anklagad för att förrått arvet efter Olof Palme.
Att han tillsammans med sina nordiska partiledarkollegor krävde en FN-trupp till Gaza var därför ett sätt att signalera till rörelsen att han söker följa en socialdemokratisk tradition om att hysa tillit till fredbevarande insatser. Men det är också ett slag i luften.
En sådan insats skulle inte få mandat i FN:s säkerhetsråd och Israel skulle inte heller tillåta den då man menar att det råder en anti-israelisk majoritet bland medlemsländerna. Det betyder dock inte att det inte skulle vara rätt åtgärd att genomföra, men det går inte att göra i verkligheten.
Utspelet borde således ses som ren partipolitisk positionering från de nordiska socialdemokraternas sida. Det är också talande att kravet kom från alla socialdemokratiska partier förutom det danska, som befinner sig i regeringsställning och därför måste ta ansvar.
Vad som behövs är en ögonblicklig vapenvila i Gaza. Det gäller att få slut på dödandet och efter det att planera freden. Men att redan nu kräva specifika insatser är att gå händelserna i förväg och därför verkningslöst. Sett ur ett inrikespolitiskt perspektiv tyder det också på att en av Löfvens akilleshällar är utrikespolitiken.
Att ett inlägg som uttryckte samma resonemang som FN:s generalsekreterare betraktas som ensidigt av ledande Vänsterpartister är en skrämmande illustration på hur svårt det kommer vara att sy ihop en gemensam rödgrön utrikespolitik efter valet.
Ledarredaktionen
