Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Ledare 2012-02-21 | Uppdaterad 2012-02-20
Samtidigt som ödesdagarna i det grekiska dramat avlöser varandra har fokus skiftat från låntagaren till långivarna. Det hörs allt fler röster som menar att trojkan IMF, EU och ECB ställer för hårda krav på grekerna och att tyskarna är värst.
Att det är Grekland som under lång tid har levt över sina tillgångar och att förbundskansler Angela Merkel måste skydda tyska småsparare från förluster tenderar att glömmas bort. Likaså att långivarna redan har visat prov på stor välvilja och är beredda att pumpa in ännu mer pengar i den svårt sjuke patienten.
Sandro Scocco med flera från tankesmedjan Global utmaning slöt sig igår till skaran (Brännpunkt SvD 20/2). De vänder sig emot räddningspaket och svältkurer, motsätter sig krav på neddragningar i den offentliga sektorn och är dessutom mot avregleringar och skattesänkningar. Det var märklig läsning samma dag som allt pekade på att Grekland beviljas ett nytt stödpaket på 130 miljarder euro.
Hur kan det vara rätt att utöka stödet till en offentlig sektor som ingen har någon kontroll över? En viktig orsak till att Grekland har hamnat där de är idag är ju en helt ohämmad utbudspolitik. Det är ett beteende som bör tillrättavisas inte ges vidare sanktioner.
Det finns inga enkla lösningar på den skuldkris som härjar eurozonen. De grekiska sparpaketen innebär sänkta minimilöner, lägre arbetslöshetsförsäkring och de medför färre antal jobb i den offentliga sektorn.
Självfallet påverkar detta konsumtionen negativt vilket gör att de grekiska hjulen snurrar än långsammare. På kort sikt blir det en negativ spiral och det är självfallet viktigt att tänka på hur man ska få fart på tillväxten på längre sikt. Men att spendera sig ur krisen är absolut inget alternativ.
Greklands öde avgjordes inte igår, inte heller om tre veckor när de tekniska detaljerna kring det nya paketet ska vara klara. Landet kommer fortsätta att balansera på slak lina under många år framöver.
Det som oroar mest är inte huruvida man klarar att följa den sparplan som kanske utmynnar i en statsskuld på 120 procent av BNP år 2020 vilket är dubbelt så mycket som eurozonens regler tillåter.
Fler greker måste förmås att betala skatt. Man måste bygga upp en fungerande myndighetsstruktur. Det är processer som – om de går att genomföra – tar längre tid än ett decennium.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792