Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Ledare 2012-01-31 | Uppdaterad 2012-01-31
Våra offentliga finanser har de gångna två åren tillsammans med Estlands varit de som har haft bäst ordning i Europeiska unionen, sade Fredrik Reinfeldt i partiledardebatten.
Han sade en del annat också om hur det Sverige han styr utmärker sig som ett land där den ekonomiska utvecklingen är god. Men riktigt så enkelt som att det är Reinfeldt och Borg som kan ta åt sig hela äran är det inte, konstaterar Andreas Bergh och Magnus Henrekson i sin bok Varför går det bra för Sverige? (Fores förlag) som presenterades i går.
Berg och Henrekson understryker bland annat att vi idag "skördar frukterna av reformer som genomfördes för länge sedan, i vissa fall för över 20 år sedan". Det handlar till exempel om 1990 års skattereform men också om att inflationen varit på en låg och stabil nivå och att skattekvoten (skatternas andel av BNP) sänkts.
Bergh och Henrekson visar hur Sverige reformerats på många viktiga områden, men framförallt hur mycket som återstår för att arbetsmarknaden ska fungera bättre. Även bostadsmarknaden beskrivs som illa fungerande.
Politik benämns ofta, inte minst under de senaste veckornas ledarturbulens i flera partier, som en förtroendebransch. Man skulle också kunna kalla det en tålamodsbransch. Viktiga reformer ger sällan ögonblicklig utdelning. I någon mån kan det beskrivas som orättvist.
Säkert finns personer som var med för tjugo år sedan som gott tycker att Anders Borg kunde kosta på sig att visa lite mer generositet mot deras insatser. Man ska heller inte glömma att när reformer väl visar sig lyckosamma, är det många som gärna vill minnas att de var mer positiva än de i själva verket var när det begav sig.
Exakt hur berömmet skulle fördela sig mellan politiker verksamma då och nu går inte att veta. Därtill kan man konstatera att allmänt sett är regeringsföreträdare snabba med att ta åt sig äran när utvecklingen är god, medan man gärna poängterar utomliggande faktorer, eller företrädares tillkortakommanden, när utvecklingen är mindre god.
Vad gäller just Anders Borgs insatser har ordföranden för finanspolitiska rådet, Lars Calmfors, sagt att det också var mycket tur som gjorde att finanskrisen inte blev större i Sverige. Den hårt arbetande Borg själv har dock visat behärskad entusiasm inför att dela äran med Fru Fortuna, vilket man kan förstå.
Dock inser förstås även Borg att det är lättare för en finansminister att lyckas om han har haft företrädare som lagt grunden med långsiktiga tillväxtfrämjande reformer. Därtill är det rimligen ingen nackdel om han eller hon, precis som en bra målvakt, har tur.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792