Christofer Fjellner: EU-budget kräver prioriteringar
Det är förvisso sant men det är en helt irrelevant jämförelse och som argument för att andra länderna som ska täppa till det hål som uppstår i EU:s budget när Storbritannien lämnar EU är det direkt dåligt. Europasamarbetets styrka är inte ökade utgifter och storslagna projekt, utan att länder tillsammans hanterar problem som de inte kan lösa på egen hand, eller åtminstone löser bättre tillsammans.
På fredagen träffades EU:s stats- och regeringschefer för det inledande samtalet om EU:s nästa långtidsbudget, för perioden 2021-28. Det stämmer att EU:s budget inte är särskilt stor, åtminstone i jämförelse med skattepengarna som går till stat, kommun och landsting. Men det innebär inte att pengarna alltid används till rätt saker. Jordbruks- och regionsstöden står fortfarande för tre fjärdedelar av EU:s budget. Även med jordbruksstödet undantaget lägger EU tre gånger så mycket pengar på att hjälpa regioner som släpar efter som att stärka europeiska företags konkurrenskraft.
Samtidigt finns det mycket bra med Europasamarbetet som inte kostar mycket pengar alls. Den inre marknaden med de fyra friheterna för människor, varor, tjänster och kapital kostar småpengar i sammanhanget, men skapar enorma värden. Inte minst för Sverige – nästan tre fjärdedelar av den totala exporten och fyra femtedelar av importen går till och kommer från andra länder i EU.
När Storbritannien lämnar EU uppstår ett hål i budgeten på omkring 130 miljarder kronor per år. Om och i sådana fall hur det hålet ska fyllas är en av knäckfrågorna. Många länder i Centraleuropa vill att bortfallet ska täckas rakt av av högre inbetalningar från medlemsstaterna. Tyskland som historiskt sett haft en liknande restriktiv syn på budgeten som Sverige förefaller ha närmat sig Frankrike, som i stället förordar ett fördjupat samarbete och ökade utgifter på EU-nivå.
Mest angeläget för Sverige är att budgeten moderniseras så att den gör större nytta för svenska skattebetalare än idag. Regionstödet behöver ses över och jordbruksstödet minska. Det innebär inte att EU ska bli smalare, men att EU ska bli mer relevant och lösa problemen som svenska medborgare förväntar sig att EU ska hantera. Det kräver hårda prioriteringar från Sveriges sida. Europa behöver stärka sina gemensamma insatser för att hantera hotet från Ryssland, samverkan för att förebygga terrorbrott behöver bli bättre, migrationskrisen behöver hanteras och det behövs bättre bevakning för att säkra EU:s yttre gränser. Inom miljö- och klimatområdena måste samarbetet fortsätta.
Ska Sverige gå vinnande ur förhandlingarna behöver Sverige få stöd för sina prioriteringar. En förutsättning är att regeringen vet vad den vill. Stefan Löfven behöver ta bladet från munnen och klarlägga vad Sverige vill åstadkomma. För om regeringen inte slåss för svenska skattebetalarnas intressen kommer ingen att göra det.
