Fakturaekonomin leder till skuldberg

Ledare Artikeln publicerades
Sveriges nya femkrona på en stapel med enkronor.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sveriges nya femkrona på en stapel med enkronor.

För tredje året i rad minskar antalet svenskar med skulder hos Kronofogden. En till synes god nyhet – om det inte vore för att skuldberget växer.

Den totala skulden växte med drygt 2 miljarder 2018, från 78,7 ill 81,1 miljarder kronor.

Ett av de skäl som angavs av Christina Gellerbrant Hagberg, rikskronofogde, är att människor i dag har mindre marginaler. Detta trots en högkonjunktur och låga räntor, och även fast skulderna ibland inte uppgår till några större belopp. Det är svårt att inte se denna utveckling i ljuset av den nya digitala ekonomin där faktura- och delbetalning närmast tillåtits bli en norm. Ett samhälle med allt högre nivåer av konsumtion kommer inte att bjuda på stora ekonomiska marginaler, och därför är det viktigt att sparande uppmuntras – och lönar sig. Att antalet skuldsatta minskar i en del av en trend är en positiv utveckling, men de växande skulderna och minskade ekonomiska marginalerna är allt annat än det.

Amanda Broberg

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.