EU-valet kan handla om ideologisk konfrontation

Ledare Artikeln publicerades
En person cyklar förbi ett hus i Rumänien dekorerat med EU-flaggan och den rumänska flaggan, dagen innan landet tar över EU:s roterande presidentskap.
Foto: Vadim Ghirda
En person cyklar förbi ett hus i Rumänien dekorerat med EU-flaggan och den rumänska flaggan, dagen innan landet tar över EU:s roterande presidentskap.

Valrörelsen borde handla om annat, men nu lär det nödvändigt att lägga kraften på att motverka mörkerkrafternas negativa bild av EU.

Eurobarometers mätningar visar numera att Sverige är mogen medlem av den stora europeiska familjen. Den bilden lär inte komma att ändras i första taget, trots att vi nu står inför ännu en holmgång om EU:s långtidsbudget eller, för den delen, att det också kommer att bli en valrörelse som inte kommer att likna någon tidigare.

I slutet av november konstaterade Rumäniens president Klaus Iohannis att hans land ”visserligen var tacksamma för äran att vara ordförandeland, men vi är helt enkelt inte redo för den uppgiften”. Och det stannade inte vid det. Iohannis var av den uppfattningen att demokratin i hans land höll på att rasa samman.

Det mesta talar för att presidentet har rätt. Den socialdemokratiska regeringen har helt tappat fokus på vad som förutsätts av ett medlemsland när det gäller rättsväsendets oberoende och pressfrihet. Regeringschefen Liviu Dragnea får inte utöva sitt ämbete på grund av anklagelser om valfusk, men omfattas också av misstankar om att ligga bakom en omfattande korruptionshärva. Vilket kan tyckas symtomatiskt, inte minst när partiet samtidigt har verkat för att införa lagar som snarare skulle gynna korruption än motverka den.

Lägg därtill den växande oron för hur långt Ungern är på väg att gå i auktoritär och illiberal riktning, och för Polen som tycks röra sig i samma riktning.

Och som kronan på verket – Brexit!

Hur påverkas den svenska delen av EU-valrörelsen av allt detta?

Att den svenska regeringsbildningen just nu fortsätter att gå trögt kommer naturligtvis att spela sin roll. Och här finns kopplingar till EU-valrörelsen som gör att de hänger intimt samman. Det finns krafter i alla länder som vill riva ner – nationellt såväl som hela unionssamarbetet.

Skälen till detta är många, men ett handlar om att EU faktiskt har utvecklats till något unikt, som möter allt svårare utmaningar med en prövad gemenskap och en välgrundad lagstiftning till hands. De som inte vill ta sig an klimatet, migrationen, arbetsmarknaden och att minska de sociala skillnader som råder mellan och inom medlemsländerna ser det som en naturligt att i det läget ifrågasätta de sätt som står tillbuds genom EU-samarbetet. De vill inte ha något annat istället; de är bara emot.

Nationalism, populism, elitmisstro, främlingsfientlighet, antisemitism – listan kan göras längre. Dessa krafter kommer att göra sig hörda i den svenska EU-valrörelsen. Samtidigt som svenska folket är entydigt positivt till EU-samarbetet.

Nog är det väl ändå uppenbart, att det finns utrymme för såväl en ideologisk konfrontation med mörkerkrafterna som en framtidsinriktad diskussion om hur Sverige ska gå vidare på Europavägen.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.