Annons

Ettåringen får tulta vidare

Det främsta skälet till att Januariavtalet kommer att överleva är inte att det är den ultimata politiska överenskommelsen som löser alla problem – utan avsaknaden av acceptabla alternativ.
Ledare • Publicerad 10 januari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Det måste gå, det ska gå. Men det är inte lätt att lära sig att gå. Alla ettåringar vet dock inget annat med sig än att de ska gå!
Det måste gå, det ska gå. Men det är inte lätt att lära sig att gå. Alla ettåringar vet dock inget annat med sig än att de ska gå!Foto: Hasse Holmberg/TT

Januariavtalet.

Januariöverenskommelsen.

Annons

Januarisamarbetet.

Det finns många namn på det 73-punktsprogram som för ett år sedan gav Sverige en regering som inte var beroende av stöd från Sverigedemokraterna. Med den låsning som infann sig efter valet 2018 var detta samarbetet det bästa av de som då stod till buds.

En regering som gjorde sig beroende av SD hade i alla avseenden varit ett sämre alternativ.

I det läget fanns visserligen ett extraval som en möjlig utväg, men lite talar för att ett sådant hade ritat om spelplanen på ett radikalt sätt. Helt klart är det dock att åtminstone två partier – Liberalerna och Miljöpartiet – mycket väl hade kunnat tappa ännu fler väljare än de som försvann i det ordinarie valet.

Att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna lyckades komma överens handlar givetvis om att S – återhållet formulerat – inte gärna släpper ifrån sig makten. Men det tål att minnas att det som hörs utåt sällan är samma sak som sägs i de inre överläggningarna. Att vilja reformera arbetsrätten och samtidigt avlöva Arbetsförmedlingen, om än på annat sätt och i annan takt, är inget som får erfarna socialdemokrater att rodna. Sådana tankar har av och till luftats i partiet.

Frågan är: Hur framträdande vill eller vågar dessa s-aktörer blir under resten av vad som ser ut att bli en skakig mandatperiod? Det finns ett tryck från vänster inom partiet som inte gör det alldeles enkelt att stå upp för det som många älskar att fula ut som ”nyliberal politik”. Men med lite eftertanke inser de flesta som vill förstå, att det mest handlar om att göra något som länge har visat sig vara alldeles nödvändigt.

Så januariavtalet lär leva vidare. Som alla ettåringar får det till en början tulta sig fram så gott det går, ta stöd där det kan och inte falla för hårt.

Men för att det önskvärda ska förverkligas – ett stabilt mittenblock i svensk politisk – kommer det att kräva mer än sakpolitiska kompromisser. Förr eller senare måste januaripartierna bestämma sig för att ”växa upp” och försöka avgöra huruvida de tror sig ha en framtid tillsammans.

Nästa månad fyller Januariavtalet ett år. Kommer det hålla året ut? BT:s ledarkrönikörer ger svaret

Lars Stjernkvist: Trist svar, men det beror på. Det beror på om partierna förvandlar dagens nödäktenskap till något mer förtroendefullt, gärna ömsint. Om partierna förmår forma nya överenskommelser utifrån Januariavtalet, ja, då kan det vara början på något mer långsiktigt. Om jag måste gissa, då blir mitt svar ja.

Amanda Broberg: Januariöverenskommelsen som form håller året ut. Trots försök att gunga spelplanen står den relativt intakt, mycket tack vare ett envist Centerparti. Däremot kan Liberalerna fortsätta på sitt ambivalenta spår. Påtryckningar från oppositionspartierna lär snarare leda till att mindre politik genomförs än att samarbetet spricker.

Annons

Jytte Guteland: Svårt att säga från min horisont.

PJ Anders Linder: Det blir en tolkningsfråga. Samma partier kan stå fast vid ett avtal som heter likadant men som i realiteten har blivit något annat. Det har redan börjat i och med reträtten om arbetsförmedlingen. S älskar makten men tar nu massor med stryk för att driva annan politik än sin egen. De tål inte hur många ronder som helst.

Sten Tolgfors: Hittills har partierna varit inriktade på att hantera 2018 års valresultat. Senast våren 2021 kommer de att behöva inrikta sig på nästa valresultat, på att vinna 2022 års val. Detta kan leda till en fördjupning av Januarisamarbetet eller till att det faller isär. Men oförändrat lär det inte förbli.

Stig Fredrikson: Ja, eftersom huvudskälet till att januariavtalet ingicks, nämligen att hålla Sverigedemokraterna utanför politiskt inflytande, fortfarande gäller för de två partierna i regeringen och de två stödpartierna, trots att det på sistone har gnisslat en del mellan dem.

Andreas Johansson Heinö: Vem vet vad som händer om en vecka i svensk politik? Jag tror att Januariavtalet kan överleva, men inte i oförändrad form. Kanske blir det som Decemberöverenskommelsen: avtalet upplöses men alla inblandade fortsätter att agera som om det gällde och Löfven sitter kvar.

Johanna Grönbäck: Ja, men inte mycket längre, utan faller nog 2021 då flera stora frågor i avtalet ska bli verklighet. 2021 är det även rimligare att börja positionera sig inför valet. Än så länge finns det för många vilande partipolitiska internkonflikter som kan brisera, och sakna givna vinnare, om avtalet faller.

Marie Demker: Ja, partierna som står bakom avtalet har inte mycket att vinna på att spräcka det. I nuläget är svensk politik förändrad och vi ser en skiljelinje rakt igenom den gamla Alliansen, en slags ny mittlinje som inte alls är orimlig givet den högervind som blåst genom väljarkåren under det förra decenniet. En ny mitten etableras vilket också skapar ett visst handlingsutrymme till vänster som Vänsterpartiet (och möjligen Mp) torde kunna utnyttja när det nya landskapet stabiliserats. För Socialdemokraterna innebär det ett nytt läge inför valet 2022, ett läge som måste beskrivas som strategiskt gynnsamt (under förutsättning att den nya mitten etableras också sakpolitiskt).

Annons
Annons
Annons
Annons