Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2012-01-24 | Uppdaterad 2012-01-23
Kampen om den finska presidentposten fortsätter in i en andra valomgång.
Borgerliga Samlingspartiets Sauli Niinistö får med sig De grönas Pekka Haavisto till slutomröstningen som äger rum den 5 februari. Att Haavisto knep andraplatsen har av många tolkats som en motreaktion mot bilden av Finland som ett slutet och intolerant land.
Det var framgångarna för populistiska Sannfinländarna vid förra årets riksdagsval som satte denna stämpel. De två kandidater som nu går vidare till slutomgången omfamnar båda öppenhet och internationalism. Vi kommer därmed dessbättre att slippa de nationalistiska tongångarna från förra årets debatter.
Man kan också redan nu konstatera att Finland får en EU-vänlig president i en tid när unionen skakas av djupa inre konvulsioner. Visserligen har presidentämbetet avlövats det mesta av makten, men från opinionssynpunkt har det betydelse om presidenten är positiv eller negativ till unionen.
Sannfinländarnas Timo Soini var en av förlorarna i valrörelsen, en annan den socialdemokratiske tidigare statsministern Paavo Lipponen (S).
Det finska presidentvalet handlar mer om person och värderingar än om partiprogram. Bakslag eller framgångar färgar inte omedelbart av sig på kandidaternas respektive parti. I en politisk kultur som den finska, där personvalet fått ett större genomslag än i Sverige, torde den åtskillnaden vara lättare att göra.
Paavo Lipponens kollaps (6,7 procent) är likväl ett rejält bakslag för Socialdemokraterna. Mauno Koivisto, Martti Ahtisaari och Tarja Halonen, en 30-årig epok av S-märkta presidenter avslutas. In träder med största sannolikhet den liberal-konservative Sauli Niinistö. Socialdemokraternas position är inte given, vare sig i Finland eller i Sverige.
Det finns otaliga sätt att beskriva närheten mellan Sverige och Finland. Ändå hamnar våra nordiska grannländer ofta i medieskugga trots gemensam historia, kultur, försvarssatsningar och omfattande handel.
Att den svenska medierapporteringen är intensivare från det amerikanska presidentvalet än det finska speglar långt ifrån det faktiska beroendet av respektive land. Förhoppningsvis kommer detta att förändras.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
