Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Ledare 2012-01-27 | Uppdaterad 2012-01-26
Tidigare än väntat kom det röd rök ut från Sveavägen 68. Hemligheten höll inte till fredagen.
Den öppna process som många efterfrågat ansåg sig partiet inte ha råd med. VU och partistyrelsen fastnade för ett till synes säkert kort, obefläckat av det senaste årets sönderslitande falangstrider inom partiet.
Valet av Metallordföranden Stefan Löfven kan givetvis inte frikopplas från Håkan Juholts korta tid vid makten. Efter Juholts många snabba felbeslut är det riskminimering, stabilitet och återskapande av förtroende som gäller för socialdemokratin.
Löfven lär inte likt Juholt bjuda på några glödande tal som får det att tindra i ögonen på gamla socialdemokrater, men han kommer sannolikt inte heller att stå för så många fadäser. Det senare väger under alla omständigheter tyngst.
Men att välja någon som fostrats i den fackliga delen av Rörelsen är en paradox. I en tid när allt färre LO-medlemmar röstar på S, när banden mellan de båda traditionella grenarna tunnas ut och ordförande Wanja Lundby-Wedin är osynlig i debatten, då väljer partiet för första gången en person från de fackliga leden.
Löfvens brist på erfarenhet från den politiska hetluften och det faktum att han inte sitter i riksdagen skapar problem. Det ökar trycket på att han omger sig med rätt personer. Laget måste med nödvändighet få en mer framskjuten position när partiordföranden inte kan göra sin röst hörd i den högsta beslutande församlingen. Det blir ett intrikat pusslande för att balansera partiets olika intressen i maktsfären kring ordföranden.
Löfven vill inte avveckla kärnkraften i förtid och känns avgjort som en ordförande som kommer att ha enklare att övertyga utanför storstadsområdena. Med sin fackliga bakgrund borde han även ha lätt att tala med, främst de manligt dominerade, LO-förbundens medlemmar.
Metallordförandens tidigare ställningstaganden kan dock medföra problem med samarbetet med MP och V. Att Stefan Löfven gick med på att facket tillfälligt skulle gå ner i arbetstid och sänka lönen i samband med finanskrisen för ett par år sedan vittnade om en god insikt i exportindustrins utsatthet. Det applåderades dock inte av de vänsterorienterade delarna av partiet.
Hans nej till en förtida avveckling av kärnkraften retar också delar av Socialdemokraterna liksom MP och V. Med pragmatikern Löfven öppnas det politiska landskapet.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792