En oförtjänt vängåva från USA

Ledare Artikeln publicerades
Amerikansk trupp finns sedan en tid tillbaka på plats i Baltikum och i Ukraina för att samträna med de nationella försvaren. Här tränar de i Ukraina,
Foto:MYKOLA TYS
Amerikansk trupp finns sedan en tid tillbaka på plats i Baltikum och i Ukraina för att samträna med de nationella försvaren. Här tränar de i Ukraina,

I en tid när en presidentvalskampanj vänder USA inåt, i en tid när Europas länder och EU missköter den transatlantiska länken, då svarar Barack Obama med en vängåva för vår säkerhet som vi tacksamt men skamset bör ta emot med öppna armar.

Flyktingkris och politisk kris i EU i dess följd utnyttjas skamlöst av Ryssland och president Vladimir Putin, det har vi skrivit förr och exemplen på den destabiliserande hybridkrigföringen visar sig vecka för vecka.

Som när till och med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov nyligen utnyttjade de falska uppgifterna om en våldtagen 13-årig rysktysk flicka i Berlin som en metod för att hetsa tyskar med rysk bakgrund att ställa sig på torgen och demonstrera.

Som när ryskt stridsflyg går till offensiv inne i Syriens största stad Aleppo och tillsammans med diktatorn Bashar al-Assads militär tvingar tiotusentals civila som hittills klarat sig hyggligt att hals över huvud fly mot Turkiet och EU.

Som ett tecken på de säkerhetspolitiska konsekvenserna av Rysslands brutala bombande – i ett läge när Europa i stället hoppats att eldupphöravtal skulle ha kunnat mejslas fram under samtalen i Geneve – noterar vi att Turkiets premiärminister, efter mötet med Tysklands Angela Merkel på måndagen, talade om att Nato-trupper kan behöva kallas in för att få kontroll på flyktingvågen.

Vi kan redan höra hur Moskva ler i mjugg. Att söndra Nato och EU är Det Stora Målet, och då blir varje kil samsynen mellan EU och USA ett strategiskt vapen.

Därför var det både oväntat och upplyftade med det besked som kom från Washington förra veckan. Försvarsminister Ashton Carter lättade på förlåten till Barack Obamas budgetförslag till kongressen, som blir officiellt denna vecka. De amerikanska styrkorna i Europa får ett fyrdubblat anslag, från 789 miljoner dollar till 3,4 miljarder dollar, runt 30 miljarder svenska kronor.

”Vi har inte behövs bekymra oss över det här de senaste 25 åren, men nu behöver vi det”, sa försvarsministern i sitt tal.

Pentagon planerar inte för någon ny, fast stor armébas i östra Europa. I stället talar man nu om mer roterande trupp som flygs in och ut från USA. Men vid varje given stund ska USA bemanna en fullt utrustad stridande brigad om 5 000 man. Sedan tidigare har USA lovat placera ut 250 stridsvagnar, granatkastare och andra tunga enheter.

Den svenske debattör som vässar pennan för att hävda att USA på detta sätt återigen bidrar till ”kapprustningen” kan lugna sig. Den totala amerikanska närvaron i östra Europa blir även efter denna förstärkning blygsam jämfört med de styrkor som Ryssland nyligen berättat snabbt ska placeras ut nära gränsen mot Baltikum, Polen och Rumänien.

Men förhoppningsvis bidrar de till att priset för Moskva att gå till anfall för att ”testa Nato” blir för högt. I dag är detta pris överkomligt, enligt experter vid amerikanska tankesmedjan Rand. Ryska stridsvagnar skulle i dag kunna nå Tallinn och Riga inom 60 timmar, enligt deras analys.

Sveriges riksdag ska senare i vår godkänna det så kallade värdlandsavtalet med Nato. Det är det allra minsta vi kan göra för att ge våra baltiska, utsatta grannar ökad trygghet.