En ny verklighet från Majorna till Makedonien
Digitaliseringen och sociala mediers framfart har bland annat lett till att fler kan komma till tals i debatten. Antalet röster har ökat, och i dag är tyckande inte reserverat för inåtvända intellektuella som gäckar på ledar- och kultursidor. En utveckling som vid en första anblick verkar utmärkt. Att fler kan göra sin röst hörd innebär ökad demokratisering. Men ett större antal röster innebär också fler lögner, båg och dunkla motiv. I sociala medier finns ingen publicistisk sed, och källkritiken är mer än tom uppmaning än något som praktiseras.
Det är en sådan utveckling som gör att den makedonska staden Veles sägs ha varit en faktor till att Trump kunde vinna presidentvalet. Och att i stadsdelen Majorna i Göteborg ledde rön i en facebookgrupp till att invånarna slutade drick kranvattnet.
Det första går att läsa om i reportage SvD (24/3-18). Det är en häpnadsväckande historia om en utarmad industristad fem mil om Skopje, Makedoniens huvudstad, där tusentals webbdomäner registrerades under det amerikanska presidentvalet. Många av ungdomarna i staden Veles kunde genom riktade annonser med fake news tjäna vad som med makedonska mått mätt är en smärre förmögenhet. Det talas ofta om att tidningar vill ha så kallade clickbaits, alltså material som genererar klick. I Veles blir klicken en försörjning som är långt mycket bättre än den som finns att tillgå på fabriken i staden.
På ett sätt är det en solskenshistoria. En utfattig stad i Östeuropa lyckas genom digitalisering och globalisering tjäna pengar och få en bättre tillvaro på grund av en utveckling som sker borta i USA. Problemet är bara det faktum att de i Veles får det bättre i praktiken, sker på bekostnad av en förvrängd verklighet i USA.
Men det handlar inte bara om falska nyheter med intentionen att förmedla en viss världsbild. Även i mindre skala kan små påståenden få eget liv. Vår bild av den stora världen och den globala politiken såväl som den lilla världen som bostadsområdet utgör, formas i dag av sociala medier. Något som ofta bjuder in till en egendomlig världsuppfattning.
I en Facebookgrupp för boende i stadsdelen Majorna skrev någon för ett par veckor sedan att “visst kändes det som alla i Majorna hade magsjuka?”. Medhåll från några personer om påståendet och egenupplevda symtom ledde till antagandet att det måste vara något med dricksvattnet. En länk till till en så kallad matförgiftningsrapport till Göteborgs stads miljöförvaltning postades snart i gruppen – och klick sade det. Snart hade förvaltningen fått in över 20 rapporteringar. Det var inte annat att göra än att titta närmare på saken.
I förebyggande syfte gick man också ut med en rekommendation till boende i Majorna att koka sitt dricksvatten. Butikerna stormades och snart gapade hyllorna med “stilla vatten” på flaska tomma. Så konstrueras, som rubriken lyder på Kajsa Bergström Pfeiffs redogörelse av förloppet i GP (20/6), den påstådda pesten.
Osanningar får liv på sociala medier. Både genom hantverk från de som sprider amerikanska fake news i Veles, men också genom människors upplevelser av verkligheten. Falska nyheter formar vår uppfattning om allt från brottslighet, migration och – till och med – magsjuka.
Falska nyheter, som ofta följer Kremls desinformationsmönster, kan verka ha lite att göra med Facebookgrupper för svenska bostadsområden. Men allt handlar om en verklighetsuppfattning som tillåts bli vinklad. Att många uppdateringar om stulna cyklar läggs upp i ett villaområdes Facebookgrupp blir att cyklar minsann stjäls varje dag. Några fall av magsjuka blir förgiftat dricksvatten. Klickvänliga uttalanden som tagits ur tomma luften kan snabbt bli en sanningskandidat. För vem har egentligen koll på vad Hillary Clinton sa 2013?
Den postmoderna verklighetsuppfattningen, som både är faktaresistent och skruvad, göds i sociala medier. Den underblåser myter, lögner och lösa påståenden som politiker och myndigheter måste förhålla sig till. I den är sanningen relativ och subjektiv, och tävlingen om vilken som ska bli den allmänt accepterade sker i våra smartphones och på våra datorer.
Det är lätt är förkasta falska nyheter och kräva faktagranskning för att avslöja lögnerna. Men ofta är gränsen mellan lögn och sanning svår att dra – och det är exakt det som hela denna ordningen livnär sig på. Och som Nietzsche sa: Övertygelser är värre fiender till sanningen än lögner.
