En åttaåring vet varför återförening är viktigt

Ledare Artikeln publicerades
24 november 2015 presenterade dåvarande språkröret och miljöministern Åsa Romson och statsminister Stefan Löfven de omedelbara begränsningar av asylrätten som regeringen fattat beslut om.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
24 november 2015 presenterade dåvarande språkröret och miljöministern Åsa Romson och statsminister Stefan Löfven de omedelbara begränsningar av asylrätten som regeringen fattat beslut om.

Att vägra en åttaåring att få återförenas med sina föräldrar är fel. Det vet alla som tänker efter lite. Att även Migrationsöverdomstolen anser det innebär en dom över de partier som vill fortsätta att göra familjeåterförening omöjlig.

Nyligen publicerade Röda korset en rapport om konsekvenserna av den tillfälliga utlänningslagen. I förhållande till varför den infördes har den varit ett misslyckande. Asylinvandringen minskade av andra skäl. Därför bör den heller inte förlängas i sin nuvarande form.

Hösten 2015 svängde det snabbt i svensk flyktingpolitik. När Sverige bestämde sig för att begränsa asylrätten i november låg det i korten att de id- och gränskontroller som infördes också skulle åtföljas av begränsningar av bland annat uppehållstillstånd och familjeåterförening. I praktiken innebar den i det närmaste ett totalstopp. Det krävs inte mycket inlevelseförmåga för att inse att denna ”politiska handlingskraft” har orsakat stort lidande hos många.

Men en dom i Migrationsöverdomstolen kan komma att bidra till efterlängtad förändring.

Migrationsverket och migrationsdomstolen har hindrat en åttaårig pojke från Syrien, som har tillfälligt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och som vistas hos sin morbror i Sverige, att återförenas med sina föräldrar och syskon. Det har sedan tidigare fastslagits att detta bara kan äga rum i Sverige. Beslutet har ändå motiverats av verket och underdomstolen med att det inte gör något om pojken får vänta några år, och att han har en vuxen som tar hand om honom.

Här kan det vara på sin plats att foga in att folkrätten, som Sverige ofta hänvisar till i internationella konflikter och liknande, fastslår att barn har rätt till sina föräldrar och rätt till ett familjeliv. Det skulle till nöds kunna hävdas att en morbror är så nära en förälder som ett barn kan komma, men den uppfattningen delar inte Migrationsöverdomstolen. I den dom som fälldes nyligen påpekas mycket riktigt att Migrationsverkets vägran och Migrationsdomstolens beslut strider mot såväl Europakonventionen som barnkonventionen.

Ett barns rätt till familjeliv och till sina föräldrar väger tyngre än en lag som inte bidragit till det som politikerna avsåg med den. Domen är således också en dom över den tillfälliga lagen.

Somt i den kan säkert anses vara relevant, men i det här avseendet är den i allt väsentligt orättfärdig. Därmed ska den inte förlängas.

Nästa år måste den tillfälliga asyllagen tas upp till omprövning. Det råder i praktiken samsyn mellan Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna om att den då ska permanentas. Kristdemokraterna, som inte minst under förre partiledaren Göran Hägglund var en stark anhängare av en generös återföreningspolitik, har i valrörelsen svajat på målet.

Kanske är det mycket begärt att de mest rabiata anhängarna av denna lag ändå ska inse att det som kommer i den tillfälliga lagens ställe måste ta hänsyn till både folkrätten – och till vanlig, hederlig anständighet. Men Migrationsöverdomstolens dom bör åtminstone få de partier som normalt har förmågan att inse vikten av så grundläggande krav, att faktiskt ändra sig.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.