Ledare: En anslagsbingo för Borås

Ledare ,
På tisdagen kom inrikesminister Anders Ygemans och finansminister Magdalena Anderssons utspel om att S vill att Sverige får 10 000 fler polisanställda till år 2024. Media lyssnade förstås ivrigt.
Foto:

Visserligen är det lite rart att se även Stefan Löfven spela sin avskydda anslagsbingo, men när ny polisutbildning ska till är Borås en utmärkt plats.

Artikeln publicerades 11 april 2017.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) kan givetvis inte ägna sig åt alltför öppet ministerstyre. Det var därför han under tisdagen hänvisade till ”myndigheterna” när han inte ville säga var de två nya utbildningsplatserna för polisen ska förläggas, utan nöjde sig med att säga att ”Borås är en stark kandidat”.

Men det blir polisutbildning i Malmö och den som regeringen vill se ”i Västsverige” kommer att placeras i Borås, bara högskolan skickar in en genomtänkt ansökan. Det kan vi utgå ifrån. Redan 2006 uttalade sig ju också S-ledningen i Göteborg, i en debattartikel i GP, för att en polisutbildning i regionen borde placeras i just Borås. Även ledande moderater i Göteborg skrev under på rekommendationen till regeringen.

Utöver att Borås och högskolan allmänt ligger bra till har regeringen nu rimligen lyssnat på argumentationen från kommunledningen om någon form av statlig insats efter smällen då Ericsson flyttade produktionen av MiniLink till Ungern. Inte undra på att Ulf Olsson (S), prövad av långbänken med järnvägen, var lättad och kunde avsluta tisdagen med att bli invald i partistyrelsen (efterträder Phia Andersson).

En tvåårig utbildning (plus ett halvårs praktik) för, säg, 400-500 elever genererar visserligen en helt annan typ av arbetstillfällen än hos Ericsson, men likväl blir det betydelsefullt för Borås i allmänhet, och för högskolans stora, och inte så billiga, ambitioner med ett nytt campus kommer det lägligt.

”Vår grundsyn är positiv. Vi vill visa att vi kan. Vi har redan satt i gång”, säger högskolans rektor Björn Brorström, som nu måste skaka fram lämpliga lokaler. Polisutbildning kräver idrottshall, skjutbanor, ytor för att träna köra bil, miljöer för taktisk träning, och de behöver vara inhägnade. Det förutsätter en rask och kreativ samverkan med kommunen.

Så: Socialdemokraterna – notera att vi inte skriver ”regeringen” – lanserar alltså att partiet vill att Sverige får 10 000 fler polisanställda fram till år 2024. Näst Kristdemokraternas bud från i helgen om 10 000 fler p o l i s e r, utöver fler civilanställda, innebär detta att Stefan Löfven till och med springer förbi Anna Kinberg Batras bud om 5 000 fler p o l i s e r till år 2025, i vart fall en aning, eftersom Socialdemokraterna alltså även räknar in civilanställda. Men bara en aning.

Vi minns vad Löfven sa om allianspartiernas bud i försvarspolitiken: ”anslagsbingo”.

Vi minns också hur inrikesminister Anders Ygeman (S) gång på gång senaste året poängterat att det inte främst är fler poliser som behövs utan att de som redan finns används mer effektivt. Men för ett parti som avslutar en kongress med temat ”Trygghet i en ny tid” är det ett stycke politisk triangulering som inte står Fredrik Reinfeldt mycket efter.

Det betyder inte att dessa poliser inte behövs. Sverige har, som vi länge påpekat, släpat efter och priset ser vi nu och det är högt.

Men S gör det lätt för sig. Man säger att man är redo att betala de sex till åtta miljarder dessa nya tjänster kostar. Men faktum är ju att polisutbildningen redan nu har stora luckor. Självfallet spelar löneläget in, och där hänvisar regeringen - bränd av lärarlönedebatten – till parterna, medan Moderaterna och Liberalerna vill anslå pengar även direkt till höjda löner.

Firma Löfven och Ygeman synes nu ha vridit ett av Moderaternas viktigaste vapen ur deras händer och tänker sig nu att kunna rikta in valrörelsen mot klassiska vänster-högerfrågor.

Den matchen ska Anna Kinberg Batra ta sig an med motsvarande mod.