Detta är inte ett försvar

Ledare Artikeln publicerades

Det ligger ett löjets skimmer över regeringens beskrivning av det svenska försvaret. Försvarsminister Karin Enströms (M) envisa upprepande att vi kan och ska försvara hela landet ekar fortfarande över försvarsdebattens nejder. Kanske är det blott ett bevis på att tomma tunnor skramlar mest.

Det svenska försvaret detroniserades definitivt av ÖB Sverker Göransson. Då ersattes det av enveckasförsvaret.

När begreppet hade satt sig påpekade debattens pedanter att det gäller först om ett antal år och bara om nödvändiga satsningar genomförs.

Plötsligt hadevi bara ett en och en halv dags-försvar, fortfarande endast av en väldigt begränsad del av riket. Budskapet från försvarsdepartementet var som alltid positivt. Försvaret är precis som det ska vara.

Sedan kom påsken. Omfattande ryska militärövningar tog plats och det ryska flygvapnet övade anfall mot svenska mål och nosade runt gränsen för Sveriges luftrum. Det svenska flygvapnet stod på marken.

Ingenincidentberedskap. Nehej. De enda som reagerade var de danska natoplan som patrullerade i Baltikum.

Försvaret, försvarsministern och utrikesminister Carl Bildt har alla försökt vifta bort den ryska övningen som oviktig. Vi reagerar inte på allt, är budskapet.

Men det är inte ett tillfredsställande svar, det är en problemformulering.

Det fannsingen allvarlig fara för Sverige när Ryssland övade i påskhelgen. Det är inte därför vi borde ha sänt upp flygplan för att möta dem. Poängen är att visa att Sverige är förberett och, om det hade varit skarpt läge, kommer att försvaras. I stället visade vi raka motsatsen.

Detta trots att Putins ambitioner att återupprätta det Sovjetiska imperiet i ny tappning är välkänt bland alla parter. Detta visades inte minst genom 2008 års invasion av Georgien.

Dessutom komriksdagsledamoten Mats Johansson (M) nyligen ut med boken Kalla kriget 2.0 - Ryssland rustar (Frivärld/Timbro) där han påpekar att det inte är i Stalins eller Lenins Ryssland som journalister och advokater mördas, oppositionella fängslas (se bara på den aktuella rättegången mot Aleksej Navalnyj),

frivilligorganisationer förbjuds och medier underkastas staten.

Nyligenpresenterades även en rapport från Försvarshögskolan i Finland, ”The Development of Russian Military Policy and Finland” som visar att de omfattande vapenköpen, 4 300 miljarder fram till år 2020, nu börjat märkas.

Ryssland bygger upp en armé som opererar snabbt och effektivt, med understöd av flyg och helikoptrar. Tyngdpunkten för den ryska armén ligger varken mot Kina eller mot Georgien, utan mot Östersjön.

Bland demsom inte bara inte vill förstärka det svenska försvaret, utan helst göra sig av med det sista lilla som är kvar av det låter det som att det vore bakåtsträvande att vara försvarsvän.

Inget kunde vara mer fel.

Att värna detsvenska försvaret är inte att blicka bakåt, utan framåt. Det är att värna både vår egen och andras fri- och säkerhet. Försvarsministern säger att beredskapen kan se olika ut. Det är sant.

Så här ser den ut när den inte är tillräcklig.

Ledarredaktionen