Det kan inte vara lätt att vara May

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Gatans parlament. Högljudda Brexitmotståndare tar plats utanför parlamentet i Westminster i London.
Foto: Matt Dunham
Gatans parlament. Högljudda Brexitmotståndare tar plats utanför parlamentet i Westminster i London.

Det verkar som att avtalet mellan EU och Storbritannien täcker in det mesta. Men det spelar ingen roll för dem inom Theresa Mays parti som själva vill diktera vad andra ska gå med på.

Hånad av oppositionen, som hävdar att trots två års intensiva förhandlingar är den överenskommelse som nu ligger på bordet ett misslyckande i alla avseenden. Utskälld av sitt eget partis ledamöter, och på ett sätt som visar att hon egentligen inte har något stabilt stöd.

Vem? Ebba Busch Thor? Annie Lööf? Angela Merkel?

Nej. Detta är en dagsbild från onsdagseftermiddagens Brexitdebatt i det brittiska underhuset. En förnedrande övning för premiärminister Theresa May.

Under premiärministerns frågestund i underhuset återfanns häcklarna och kritikerna på båda sidor. De mest rabiata rösterna hördes från Theresa Mays egna led.
Foto: PA
Under premiärministerns frågestund i underhuset återfanns häcklarna och kritikerna på båda sidor. De mest rabiata rösterna hördes från Theresa Mays egna led.

Det avtalsutkast som under tisdagen presenterades som den slutliga överenskommelsen, visade sig visserligen innehålla lösningar på frågan om hur öriket ska göra rätt för sig ekonomiskt i framtiden och hanterade även den om EU-medborgares rättigheter i Storbritannien och britters status och ställning i unionen. Så var det även med frågan om hur en hård gräns mellan Nordirland och Irland skulle undvikas. Av avtalet framgår att detta ska ske genom att upprätta en gemensam frihandelszon på den gröna ön, men att denna också – åtminstone inledningsvis – ska omfatta hela Storbritannien. Men denna klausul är villkorad med att Storbritannien inte ska kunna dra sig ur denna union innan EU har fått tydliga indikationer på att en hård gräns inte behövs.

Det innebär samtidigt att det kommer att bli nödvändigt att förlänga den övergångsperiod som är satt till slutet av 2020, och att denna förlängning i praktiken kan fortsätta hur länge som helst.

Det är inte Mays ambitioner som ställer till det för henne, eller för den delen själva komplexiteten i varje enskild del i avtalet. Det är snarare de föreställningar om att nationell suveränitet innebär rätten att förvänta sig att alla andra ska anpassa sig som spökar.

Många av premiärministerns argaste kritiker i det egna partiet accepterar helt enkelt inte att ”wogs, frogs and krauts” – eller alla andra folkslag som brukar förekomma när omvärlden betraktas från de konservativa rökrummens innersta vrår – ska ha något att säga till om över huvud taget. Förnedrande, som sagt.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.