Annons

Det är pengarna som fattas, inte försvarsviljan

Försvaret behöver de pengar som krävs för att återställa förmågan att värna landets gränser. Svårare än så är det inte.
Ledare • Publicerad 19 januari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Amfibieregementet övar.
Amfibieregementet övar.Foto: Mattias Mattisson

Att Försvaret behöver mer pengar har vid det här laget upprepats under lång tid. Det har till viss del gett resultat, men ännu inte tillräckliga. Och det är inte på grund av någon girighet från försvarsmyndigheter eller försvarsstöttande politiker, utan enbart för att regeringar ända sedan Berlinmurens fall konsekvent har nedprioriterat Försvaret i statsbudgeten.

Om man enbart lyssnar på statsråden på Folk och Försvars rikskonferens 12-14 januari är det svårt att förstå varför. Men så fort Försvaret har ställts mot andra intressen blir det plötsligt svårare att hålla försvarsengagemanget uppe. För varje ny rikskonferens finns det dock skäl att hoppas på starkare besked från de många högt uppsatta politiker som deltar. Så också den här gången.

Annons

Utrikesminister Ann Linde (S) framhävde i sitt tal på konferensen betydelsen av diplomati och dialog som den viktigaste faktorn för att hantera konflikter. Visst har hon rätt i att samtal alltid är bättre än militär konflikt, men bakom diplomatin måste det alltid finnas ett starkt militärt och civilt försvar. Sådan stabilitet i det egna landet ger tyngd till diplomatiska samtal.

Att försvarsanslagen de senaste åren aldrig varit tillräckliga, trots gradvisa höjningar, beror på att både riksdagen och omvärldssituationen hela tiden kräver mer av det svenska försvaret. Den verkligheten utgör bakgrunden till ÖB Micael Bydéns uttalande i Sälen, att Försvaret alltid gör vad det kan med det myndigheten har. Men då vill det till att det ÖB har är tillräckligt för att uppnå önskat resultat.

Nu gäller det att betala för det nya försvarsbeslut som ska gälla 2021-2025, vilket innebär att anslagen ska klättra stadigt till att utgöra 1,5 procent av BNP när perioden är till ända. Den kostnadskalkylen är dock något som regeringen ihärdigt försökt ducka för.

I försvarssammanhang är kvantitet också kvalitet, vilket försvarsminister Peter Hultqvist (S) konstaterade på rikskonferensen. Pengar, materiel och bemanning spelar stor roll för att försvaret ska fungera. Det går inte att komma runt det. Däremot är det naturligt att det med ökade anslag till Försvarsmakten ställs högre krav på att de förvaltas väl, och inte slarvas bort. Då får inga bluffmakare göra försvarskarriär på förfalskat examensbevis, likt fallet som DN (13/1) nyligen avslöjade.

Kravet att öka försvarsanslagen tolkas av vissa skeptiker som att skatten i så fall behöver höjas, och att exempelvis välfärden berövas viktiga resurser. Men det är varken den enda eller den rimligaste lösningen. I stället ska det handla om prioriteringar av de pengar som i dag går till onödiga utgifter, såsom ineffektiva klimatåtgärder, verkningslösa myndigheter och framöver till den resursslukande familjeveckan. Där finns till att börja med enorma summor att i stället lägga på försvarsförmågan.

Att Försvaret prioriteras under tre dagar om året i Sälen är välkommet. Men så länge samma prioritering inte görs när anslagen fördelas spelar de fina försvarstalen mindre roll.

Annons
Annons
Annons
Annons