Den goda nationalismens död

Borås Artikeln publicerades

Kan man skilja på den onda och goda nationalismen? Inte om nationalismen blir lag, menar Stefan Eklund.

Anhängare till Polens konservativa och nationalistiska regering på väg för att demonstrera mot landets största dagstidning, liberala Gazeta Wyborcza. Demonstranterna krävde mer
Foto: Czarek Sokolowski
Anhängare till Polens konservativa och nationalistiska regering på väg för att demonstrera mot landets största dagstidning, liberala Gazeta Wyborcza. Demonstranterna krävde mer "sanning i media". Kan vi ens längre tala om en god nationalism? undrar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.

Den välkände polske journalisten Antoni Szpak skrev i slutet av förra året en krönika i veckomagasinet Angora. I krönikan drev han med 26-årsfirandet av den konservativa och inflytelserika katolska radiostationen Radio Maryja. På plats för firandet fanns flera av Polens tyngsta politiker och Polens premiärminister, president och ledare för det konservativa regeringspartiet PiS skickade gratulationstelegram.

Antoni Szpaks satiriska text riktades mot det paradoxala uppvaktandet från regeringshåll - paradoxalt eftersom Polens konstitution slår fast att regeringsmakten ska förhålla sig opartisk i religionsfrågor.

Szpak avslutade sin krönika med orden: "Den här sortens paranoia kan bara uppstå i ett korkat och självbelåtet land".

Allt låter med svenska mått mätt tämligen harmlöst. Men i det samtida Polen råder andra värderingar. Szpaks avslutningsmening gjorde att åklagarmyndigheten i Łódź väckte åtal mot honom. Antoni Szpak riskerar tre års fängelse för "offentlig förolämpning av nationen."

Händelsen är talande. Inte bara för det hårdnande medieklimatet i Polen, utan för all den nationalism som nu väller fram över Europa och förändrar villkoren för det fria ordet.

Jag var en av talarna på Hanaholmen International Freedom of Expression Day i början av veckan. Det svensk-finska kulturcentret Hanaholmen fokuserade på den baltiska regionen och pressfriheten där. Polen var ett av många nedslående exempel på den aktuella utvecklingen och den bild som Joanna Kurosz, chef för Civil Rights Defenders verksamhet i Östeuropa och Centralasien, gav av pressfriheten i landet var dyster:

Polens public service är numera ner i minsta detalj kontrollerad av staten. Public service-chefer med "icke-nationalistisk profil" och över 200 public service-journalister har sparkats eller tvingats att sluta på andra sätt.

Sedan mars i år är det ett lagbrott att offentligt hävda att Polen hade någon som helst skuld i Förintelsen. Gör man det kan straffet bli tre års fängelse.

Och så händelsen med nämnde Antoni Szpak då. Ett fall som är långt ifrån unikt.

En liknande utveckling som den i Polen går som bekant att hitta i andra europeiska länder; Ungern och Tjeckien, framför allt. Där har nationalismen även hittat in i det juridiska systemet.

I Sverige är vi förskonade från det. Men vi är å andra sidan långt ifrån den mer avspända synen på den svenska nationalismen som präglade hela det sena svenska 1900-talet, då vi för all del kunde vara lite avundsjuka på det norska 17 maj-firandet men i övrigt låg lågt när det gällde nationalistiska yttringar bortom de som framgångar i sport- och schlagersammanhang kunde ge anledning till.

Idag är det annorlunda. Sverigedemokraternas intåg i offentligheten med tal om "Sverigevänner" och en specifik "svensk kultur" har fört upp nationalismen på den politiska dagordningen och vi måste ta ställning till begreppet och ställa oss frågan:

Finns det en god nationalism?

Hynek Pallas, filmkritiker och debattör, gav nyligen ut den personliga boken "Ex - migrationsmemoar 1977-2018" (Atlas). Där problematiserar han frågan. Kan vi verkligen särskilja den onda nationalismen från den goda?

Det är i alla fall svårt att göra det när symbolen - flaggan - och begreppet - nationen - är samma vilken hållning man än väljer.

Och i den stund nationalismen blir lag, som i Polen, är möjligheten att se den som god definitivt förlorad.

Är det dit Sverige är på väg?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.