Demker: Väljarnas önskemål bör få ett större genomslag

Gästkrönika Artikeln publicerades
En bild från TV 4:s partiledardueller 30 oktober i fjol. Fr v Stefan Löfven, Isabella Lövin, Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
En bild från TV 4:s partiledardueller 30 oktober i fjol. Fr v Stefan Löfven, Isabella Lövin, Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson.

Hemkommen från Gotland och politikerveckan i Visby präglas mina upplevelser av hur svenska nazister och högerextremister har trakasserat enskilda och stört politiska möten.

 

Att behöva gå undan på gatan för att adrenalinstinna manliga extremister hetsar mot minoriteter kan inte demokratin acceptera! Det är inte förenligt med våra grundlagar. Och, yttrandefrihet är inte att uttala politiska dödsdomar eller misshandla individer enkom beroende på vilket ursprung eller sexualitet personen ger uttryck för – det är politiskt våld och borde naturligtvis aldrig ha accepterats.

Att upprätthålla ordningen (vilket inte skedde för övrigt) blev ett slags överordnat mantra för polisledningen. Men i en demokrati är inte ordning det överordnade värdet, i en demokrati är fri- och rättigheter överordnade. Och dessa fick stryka på foten i Almedalen. Oförmågan att förstå att skillnaden mellan politiska motståndare vars åsikter du kan avsky och politiska fiender som du anser dig ha rätt att förgöra präglade tyvärr alltför mycket av både polisens och mediernas hantering av nazisternas agerande.

En äldre dam försökte resonera med en man som deltog i nazistiska Nordiska motståndsrörelsens aktion i Visby under Almedalenveckan.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
En äldre dam försökte resonera med en man som deltog i nazistiska Nordiska motståndsrörelsens aktion i Visby under Almedalenveckan.

Men, när detta är sagt, demokratins fortbestånd kräver långsiktigt värnande om institutioner. Som till exempel vårt valsystem. Mittuniversitetet ordnade ett seminarium i Almedalen om fyra-procentspärren i det svenska valsystemet, en spärr som mindre partier gärna vill sänka. Spärren är en kompromiss; socialdemokraterna ville i samband med införandet av enkammarriksdagen 1970 rädda VPK och önskade en spärr på tre procent, de borgerliga ville inte få konkurrens av KDS och önskade fem procent – så då blev det, tja, fyra procent.

I valet 1970 fick Socialdemokraterna 45 procent, Centern 20, Folkpartiet 16 och Moderaterna 11,5 procent av väljarstödet. Och, just det, VPK fick fem procent. År 1970 blev det alltså fem partier i riksdagen och tydlig mitten i systemet. Om den senaste sammanvägningen av opinionsläget blir valresultat i år får vi istället sju partier i riksdagen; Socialdemokraterna på 25 procent, Sverigedemokraterna och Moderaterna runt 20 procent, Centern och Vänsterpartiet runt tio och Liberalerna och Miljöpartiet runt fem procent.

Snart är det dags igen... Här en bild från röstningen i Dammhagskolan i Landskrona 2014.
Foto: Johan Nilsson / TT
Snart är det dags igen... Här en bild från röstningen i Dammhagskolan i Landskrona 2014.

Vi har ett fragmentiserat partisystem, en lägre spärr kommer att förvärra den situationen. Samtidigt önskar paradoxalt nog fler väljare än tidigare se en slags mittenregering – en s k blocköverskridande regering – samtidigt som partierna tycks göra allt för att undvika just en sådan lösning. I dag måste väljarna göra en komplicera bedömning i flera steg men har i praktiken endast en röst att placera. Med partier som tappat förankringen i breda väljarlager äger partierna för mycket av spelsystemet och väljarna för lite. Vi behöver ett valsystem som tar hänsyn till det uttänjda partisystemet men ändå ger möjlighet för samlande regeringsallianser.

Inspiration kunde vi kanske hämta från Tyskland där varje väljare har en personröst och en partiröst, eller Frankrike där varje val genomförs i två omgångar och partierna har möjlighet att genomföra strategiska allianser däremellan. Jag tycker helt enkelt att vårt valsystem framgent bör ge väljarnas önskemål större genomslag än idag men utan att öka fragmentiseringen av partisystemet. Jag tror att en sådan lösning också skulle vara en bra långsiktigt bot mot extremism och politisk polarisering.

Om skribenten

Marie Demker

Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och dekan vid Humanistiska fakulteten.

Visa mer...

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.