Demker: Utbildningens klassklyftor gör hela samhället dumt

Ledare Artikeln publicerades
Skoldebatten tenderar att handla om mobilförbud och skolavslutningar i kyrkan. Inte så mycket om de klyftor som hindrar människor från att ta del av utbildningens alla möjligheter.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Skoldebatten tenderar att handla om mobilförbud och skolavslutningar i kyrkan. Inte så mycket om de klyftor som hindrar människor från att ta del av utbildningens alla möjligheter.

Damen i andra ändan av telefonförbindelsen var mycket arg.

- Du säger att vi som inte gillar invandrare är dumma, jag är inte dummare än någon annan, vi är inte alls dumma som du säger, vi vill bara inte ha hit fler, för vi kan inte ta hand om dem.

Hon hade hört på nyheterna att jag hade sagt att de som var negativa till att ta emot flyktingar var dummare än andra. Men det jag hade sagt var att personer med lägre utbildning tenderade att vara mer negativa till flyktingmottagning än de med högre utbildning. Och så var det, och så är det fortfarande. Men utbildningsnivå är inte detsamma som begåvning, eller dumhet som damen i telefonen kallade det.

Nu är det skolavslutningar och examenstider för både förskolebarn och studenter. Och visst blir möjligheterna på arbetsmarknaden bättre genom en längre utbildning. Men utbildningens stora förtjänst är att den öppnar upp förståelsen för argumentation. Med en längre utbildning blir den svart-vita frågan om rätt och fel mindre intressant och viktigare är att det finns bättre och sämre argument för en ståndpunkt, påpekade min svärdotter häromdagen. Livet blir mer nyanserat, lite mindre tvärsäkert, lite mer prövande och lite mer oförutsägbart. Och därmed ökar möjligheten att delta i en konstruktiv debatt om samhällsutvecklingen.

Tyvärr leder den analysen till slutsatsen att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning blir än mer allvarlig. Av alla barn som föddes 1990 hade 69 procent av dem med högutbildade föräldrar påbörjat en högskoleutbildning innan 25 års ålder. Endast 22 procent av dem vars föräldrar saknade en längre utbildning hade gjort detsamma. Tvärtemot vad många tror är svenskfödda ungdomar med utlandsfödda föräldrar eller ungdomar som kommit till Sverige innan skolstart inte underrepresenterade bland högskolestudenter, tvärtom. I stället är det unga män på landsbygden som är minst benägna att ge sig i kast med högskoleutbildning. (Resultaten redovisas i Universitets- och högskolerådets rapport 2017:3.)

Men den här frågan står sällan på agendan i den utbildningspolitiska debatten. Istället är det mobilförbud i skolan, skolavslutningar i kyrkan eller jakt på inbillade genusspöken som karaktäriserar den utbildningsdebatten. Inom teknik- och naturvetenskap finns de s k basåren som ger en möjlighet att läsa in grundläggande behörighet för studier i dessa ämnen. Ett humanistiskt basår där språk, historia och filosofi var integrerade delar och där grundläggande akademiska färdigheter utvecklades inför fortsatta studier vore önskvärt. En sådan åtgärd skulle sänka tröskeln till studier i smala och klassiskt akademiska ämnen som logik, latin eller arkeologi.

Väldigt lite av samhällsdebattens problem handlar om dumhet. Mitt bekymmer är istället de klassklyftor som hindrar människor att få del av en utbildning som ger förutsättningar för både individuell frigörelse och en klokare samhällsdebatt. De problemen borde vara mycket högre upp på den politiska agendan.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.