Marie Demker: Teknologi förändrar oss – men vad gör vi med varandra?
Och på hösten det året i Kalifornien föddes internet, fast då var namnet ARPANET. Först kopplades ett par datorer samman och sedan ytterligare ett par. Det revolutionerande var inte att det fanns sladdar eller kontakt mellan maskiner utan det var förmågan att skicka vad som kallas ”datapaket”.
Tekniken innebär att det går att skicka material som delas upp i små delar under resan och sedan byggs ihop igen när de når sin slutdestination. På så sätt kan paketen använda olika vägar och gå olika fort. Tar något paket extra lång tid kan den mottagande datorn be att få paketet igen. Systemet bygger på en viss formel (ett protokoll) för det som skickas och på en identifikation av varje dator, ett IP-nummer.
I Sverige var vi tidiga med liknande system, ASEA fick redan under 1960-talet i uppdrag att utveckla ett elektroniskt nätverk med syfte att övervaka Vattenfalls energianläggningar. Om allt detta kan man läsa på www.internetmuseum.se
Den kommunikationsteknologiska utvecklingen har varit en samhällsomdanande kraft inte bara för arbetsliv och produktion utan lika mycket för vårt sätt att leva tillsammans och för vänskap och familjeliv. Sociala medier, som kanske hellre borde kallas digitala nätverk, har utvidgat allas våra familjekretsar och vänskapsband.
Vi delar numera med oss av glädje och sorg till människor som före nätet sällan var en del av våra kretsar. Och vi kan behålla relationer med människor som flyttat eller där intressena sedan länge glidit isär.
Men samtidigt ställer det ökade krav på vår förmåga att prioritera. Vems sorg skall jag bli en del av? Vilka glädjeämnen är också mina?
I en annan tid tappade man kontakten, som individ passerade man milstolpar i livet och fortsatte linjärt framåt. Idag fortsätter både vänner och kulturella upplevelser att existera digitalt. Livet blir en s k kökkenmödding och tiden cyklisk. Vill vi att alla barndomskontakter eller flyktiga möten resulterar i livslånga relationer på facebook?
Personligen tror jag att ökade kontakter på det stora hela leder till något gott. Men synen på vänskap och närhet förändras med digitaliseringen, möjligheten till djupa relationer vid sidan av familj och gamla vänner ökar. Liksom möjligheten att välja bort. Kollektiva normer utvecklas mindre mellan människor som äter, sover eller arbetar tillsammans och mer mellan dem som delar livssyn, attityder och ideologi. Samvaron på nätet utvecklar normer som ifrågasätter eller stärker traditionella gemenskaper som familj, vänkrets och arbetskamrater.
För snart 50 år sedan landade människan på månen och maskiner började skicka meddelanden till varandra. Kommunikationsteknologin förändrade hela samhället. Och med den förändringen förändrades också vi. Att förbjuda mobiler i skolan eller dela ut surfplattor på samma ställe är i sammanhanget irrelevanta frågor.
Den enda viktiga frågan är som alltid – vad gör vi med varandra?
