Demker: Landet faller inte samman – men det finns de som vill att du ska tro det

Ledare Artikeln publicerades
LISSABON 2018-05-12Svenska flaggor viftas bland publiken infˆr lˆrdagens final i Eurovision Song Contest p Altice Arena i Lissabon.Foto: Stina Stjernkvist / TT kod 11610
Foto: Stina Stjernkvist/TT
LISSABON 2018-05-12Svenska flaggor viftas bland publiken infˆr lˆrdagens final i Eurovision Song Contest p Altice Arena i Lissabon.Foto: Stina Stjernkvist / TT kod 11610

Sverige är ett av de absolut bästa länderna i världen att leva i. Detta påstående är inte ett uttryck för vad jag anser och hur jag uppfattar världen. Istället är det en slutsats som kan dras utifrån ett stort antal olika rankingar och listor som finns att tillgå via nätet.

Sverige toppar EU-listan inom jämställdhet, gör mest för global utveckling och är världens mest ansedda land. Bara för att nämna några. Nu är det ju möjligt att någon inte accepterar att hög grad av jämställdhet, global utveckling eller gott anseende är relevanta faktorer för att bedöma huruvida ett land är bra att leva i eller ej. Men att Sverige är ett av de absolut bästa länderna i världen för barn att växa upp i, svensk sjukvård är bäst i EU avseende behandlingsresultat och effektivitet och att sex av de tio regioner i EU med högst sysselsättningsgrad är svenska måste väl ändå vara relevant?

Att landet faller samman och att Sverige står vid katastrofens rand är en verklighetsbild som är gynnsam för alla dem som önskar radikala förändringar av demokratin – mot bakgrund av en sådan verklighetsbild kan övervakning, inskränkningar i rättigheter och utökade befogenheter för polisiära myndigheter legitimeras. Därför finns det alltid en politisk agenda bakom eländesbeskrivningarna, en agenda som prioriterar auktoritet, social kontroll och statsmakten som legitim uttolkare av moraluppfattningar. Just nu brukar den negativa verklighetsbilden syfta på kriminalitet, invandring och brister i olika delar av välfärdssamhället. Det är bara det att samma retorik har använts i politiska syften i decennier! Med början under slutet av 1960-talet föll landet samman på grund av fenomen som sexuell frigörelse, kvinnors rättigheter, narkotikamissbruk, löntagarfonder, stelbent välfärdspolitik, videovåld och vit makt-rörelsen.

Inom samhällsvetenskaperna finns gott om stöd för tesen att rädslan att förlora något är starkare än förhoppningen att vinna något mer eller nytt. Vi håller således hellre fast vid det vi har och känner till än släpper det och ger oss ut i en osäker framtid för att vinna något nytt. Politiken i västvärlden idag har fått en starkt emotionell prägel, politiska krav och löften tycks allt oftare bygga på egna och andras känslor och upplevelser av världen istället för på rationella och genomtänkta förslag och argument. Vetenskapens sanningar förkastas till förmån för egna tyckanden. Förskönandet av det förgångna och nedsvärtandet av det nuvarande blir en bärande del av politikens populistiska retorik.

I dessa dagar står svensk politik inför ett vägskäl där alla vägar innebär kompromisser för dem som färdas. Än så länge har Sverige som stat i huvudsak stått emot trycket från de nationalkonservativa krafter och populistisk retorik som hittills lyckats nedkämpa motståndet i våra nordiska grannländer, i USA och i många europeiska länder. Året 2018 kan gå till historien som den vändpunkt när den svenska verkligheten vann en seger över den konstruerade katastrofen.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.