Demker: Inga rättigheter utan politisk kamp

Ledarkrönika ,
Arbetare i Västervik tågar för rätten till utökade brödransoner. Året är 1917.
Foto: SvD/TT
Arbetare i Västervik tågar för rätten till utökade brödransoner. Året är 1917.

Rösträtten är bara en av de många rättigheter som sett dagens ljus genom en koalition mellan liberaler och reformistisk vänster.

Min farmor föddes 1904. I samma månad som farmor föddes avhölls ett sjuttiotal rösträttsmöten runt om i Sverige. Samma år bildades också Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) med syftet att strida för kvinnors behörighet till statliga anställningar, en kamp som kröntes med framgång först 1924. Då hade också kvinnor fått rösträtt och det första valet med allmän och lika rösträtt genomförts 1921. Hundra år efter farmors födelse blev jag professor i statsvetenskap, och det som den första kvinnan vid Göteborgs universitet i detta ämne. Ingen ifrågasatte längre kvinnors rätt till statliga anställningar eller deras rösträtt. Rösträtten för kvinnor var dock ingenting som skänktes oss som en gåva. Rösträttskampen var lång och svår i vårt land, och sammanflätad med kampen för demokrati och politiska rättigheter för alla medborgare oavsett kön, inkomst eller familj.

År 1917, revolutionsåret i Ryssland, skakades Sverige av hungerkravaller, bröduppror och strejker då första världskrigets avspärrningar gjorde landets livsmedelsförsörjning otillräcklig. Statsministern hette Hammarskjöld men kallades ”Hungerskjöld” eftersom det var hans politik som förvärrade situationen. Han tvingades avgå i mars 1917 efter oenighet i regeringen då han vägrade acceptera ett handelsavtal om livsmedel med britterna. Under april och maj förekom stora demonstrationer och strejker. Min morfar var tonåring då, och jag har många gånger hört honom berätta om sin mamma Selma som deltog i de s k brödupproren i Haga i Göteborg. Tusentals människor, mest arbetarkvinnor, trängde sig in i bagerier i Haga, Olivedal och Majorna med krav på att få köpa mer bröd och mjöl än ransoneringen tillät. Polis och militär sattes in mot protesterna, många människor skadades och ett trettiotal greps och dömdes för upplopp.

I andrakammarvalet på hösten 1917 gick liberalerna fram medan högern gick kraftigt bakåt. Socialdemokraterna hade just splittrats men Hjalmar Brantings del av partiet var mycket större jämfört med det nya vänstersocialistiska partiet under Zeth Höglund. Liberalen Nils Edén bildade därför regering i en majoritetskoalition med Brantings socialdemokrater och beslutet om allmän och lika rösträtt fattades den 17 december 1917. Inga rättigheter har vunnits utan strid.

Sverige tillhör de länder i världen som har högst valdeltagande, hela 87 procent i det senaste valet. En överväldigande del av befolkningen utnyttjar således sin rättighet att delta i rikets styrelse. Motståndarna till allmän och lika rösträtt använde argument som byggde på att samhället var organiskt uppbyggt där var och en hade sin plats. Och förmågan att besluta om rikets affärer var en gång för alla given åt män med lite bättre ställning. Endast dessa kunde förväntas förstå och ta ansvar för konsekvenserna av besluten. Demokratins praxis har dock trängt bort sådana argument och gett individen en allt mer självklar roll som bärare av politiska rättigheter. Och rösträtten är bara en av de många rättigheter som sett dagens ljus genom en koalition mellan liberaler och reformistisk vänster.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.