Debatten göder demokratihotet

Ledare Artikeln publicerades
Ahn-Za Hagström var en av dem som presenterade SÄPO:s årsrapport under torsdagen. Hotbilden i dag är ”bredare” och mer sammansatt än tidigare. En orsak till detta är hotet från radikalnationalistiska miljöer.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ahn-Za Hagström var en av dem som presenterade SÄPO:s årsrapport under torsdagen. Hotbilden i dag är ”bredare” och mer sammansatt än tidigare. En orsak till detta är hotet från radikalnationalistiska miljöer.

Ett första steg mot att minska hotet mot demokratin är att börja tala verkligt klarspråk om samhällsproblemen, inte att skylla allt på invandringen.

Fler våldsbejakande islamister än någonsin, men denna grupp menar sig Säkerhetspolisen ha bra koll på. Det beskedet gavs under torsdagens presentation av Säpos årsrapport. Men som framgår av texten är det viktigt att inse, att ”hotet mot demokratin består av mer än terrorattentat”.

Det som är mer osäkert och därmed också ett relativt sett större problem är vad det innebär att förespråkare av radikalnationalism gör gemensam sak med vit maktmiljön och andra främlingsfientliga grupperingar. Förmågan och resurserna att begå terrorbrott finns inte bara bland jihadsugna islamister utan också i vit maktmiljön. I dagsläget handlar dock demokratihotet från dessa om att använda våld, hot och trakasserier på ett systematiskt sätt ”för att avskaffa eller ändra vårt demokratiska styrelseskick”, inte stora och urskiljningslösa terrorattentat.

Det vanligaste våldsutövningen från dessa grupper sker på nätet där förekomsten av främlingsfientliga idéer ökar. Udda existenser kan via datorn, paddan eller den smarta telefonen möta företrädare för välorganiserade grupper och göra gemensam sak utan att bli störda. "Brotten begås inte nödvändigtvis av en gärningsperson som är medlem i en organisation, utan tillhörighet och delaktighet uttrycks på andra sätt", är senioranalytikern Ahn-Za Hagströms förklaring.

Hagström tillförde dessutom en viktig reservation i sammanhanget som inte ska glömmas bort, nämligen att Säpos uppgift just är förhindra brott och att skydda demokratin. Det är fritt fram att ha vilka radikala åsikter som helst.

Det är när radikaliseringen går över i brott som samhället ska reagera och reagera hårt.

Öppet och fritt åsiktsutbyte har likafullt sin funktion för det tilltagande hot och hat. De senaste årens omsvängning i samhällsdebatten har inte passerat obemärkt och fungerar som vägröjare för mörkare krafter. Radikalnationalister, främlingsfientliga och våldsbejakande får sin verklighetsuppfattning bekräftad när migranter, flyktingar och muslimer i allt mer explicita ordalag beskrivs i nedsättande termer och som problem.

I den processen kan de som radikaliseras även räkna med draghjälp av traditionella medier. Rubriker som ”Minska invandringen” på exempelvis en eller flera av landets ledarsidor kan återkommande försvaras av den som skriver med att det bara handlar om att ”tala klarspråk” om ett problem som allt fler märker av. Men redan det att så sammansatta samhällsproblem som bostadsbrist, skolresultaten och gängvåld på så sätt förminskas till något som sägs bero på invandringen, och som bara kan lösas om denna minskar, visar på betydande publicistiska brister.

Sverige hade bostadsbrist och svajig skola långt innan landet började ta emot flyktingar i någon större omfattning.

”Säkerhetspolisen skyddar demokratin, men vi har alla ett ansvar att värna den”, säger Ahn-Za Hagström i en intervju i årsrapporten. Det gäller även nätdebattörer, journalister och ledarskribenter.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.