Dags att tala högre om intervett

Ledare Artikeln publicerades
Att betala räkningarna på nätet är en vardagssyssla vars risker numera sällan ägnas en tanke. Svenska nätanvändare behöver ett lektion i intervett!
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Att betala räkningarna på nätet är en vardagssyssla vars risker numera sällan ägnas en tanke. Svenska nätanvändare behöver ett lektion i intervett!

Allt fler är oroliga för sin integritet, eller medvetna om att de kanske borde vara det. Det är en sund utveckling, som delvis lär vara en effekt av skandalerna om övervakning och bristande it-säkerhet. Inter-vett ligger i tiden.

Den årliga rapporten från Internetstiftelsen, som publicerades nyligen, visar att risken för att övervakas i sitt internetanvändande är något som fler och fler känner till, även om alla inte reagerar känslomässigt på det. Att enbart vara orolig tjänar dock inget till, om internetanvändare samtidigt inte gör något för att minska risken för integritetskränkning eller bedrägerier. Även om mångas oro fortsatt tycks ge ett mindre avtryck på deras rutiner, visar Internetstiftelsen ändå på att fler blir mer försiktiga. Det kan handla om så enkla saker som att dela färre bilder eller annat på sociala medier, och att minska användningen av publika wifi-nätverk. Intervett, helt enkelt.

Riskmedvetenheten och säkerhetsrutinerna lär också öka i takt med att fler blir vana användare. Här börjar äldre personer komma ikapp resten av befolkningen i användande, vilket i dag innebär att 95 procent av befolkningen använder internet. Och bland de som inte gör det handlar det huvudsakligen inte om en teknisk tröskel, utan i stället om ett ointresse. För den som inte vill lära sig om internetanvändandets risker, eller använda säkerhetsrutiner, kan det också vara det klokaste valet att förbli en icke-användare.

Internetanvändande blir dock allt mer diffust att särskilja i takt med att fler skaffar uppkopplade enheter, såsom dammsugare och högtalare, till sina hem. Det är oroande att vissa, sju procent, inte vet om de har några uppkopplade föremål. Omedvetenhet tillsammans med att det passiva användandet är konstant, gör det svårare att vidta samma försiktighetsåtgärder som för telefoner och datorer. Den risken har nu blivit föremål för en informationskampanj, ”Gör smarta saker säkra”, från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Att medvetenhet om risker ofta leder till ett ändrat beteende är tydligt när det gäller privatpersoner, som vill värna om den egna integriteten. Sambandet verkar dock inte finnas hos många svenska myndigheter, som trots skandalen på Transportstyrelsen 2017, och vågen av avslöjanden som följde, har föråldrade och därmed osäkra it-system. Det visar en ny granskning från Riksrevisionen.

Oron för riskerna med vårt eget internetanvändande kan vi åtminstone göra något åt, men värre är det med de personuppgifter som finns hos myndigheter med bristande it-säkerhet. Att skandalerna fortfarande inte lett till tillräckliga förbättringar är allvarligt. Myndigheter som hanterar värdefulla uppgifter om medborgare har rimligen ännu större anledning än privatpersoner att höja säkerheten. Hur många fler avslöjanden ska krävas innan även myndigheterna uppnår tillräcklig oro för att vidta rätt åtgärder?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.