Dags att stämpla ut LAS

Ledare Artikeln publicerades
Svensk arbetsmarknad behöver moderna regler för flexibilitet och trygghet. Det är dags att stämpla ut LAS.
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Svensk arbetsmarknad behöver moderna regler för flexibilitet och trygghet. Det är dags att stämpla ut LAS.

Det må vara smärtsamt för arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Men det är ett välkommet och efterlängtat steg som den rödgröna regeringen nu tar – att utreda arbetsrätten.

Beskedet under torsdagen är en stor framgång för det nya mitten-samarbetet i svensk politik. Om inte Centerpartiet och Liberalerna i regeringsförhandlingarna hade tvingat Socialdemokraterna och Miljöpartiet till att gå dem till mötes om arbetsrätten hade inget hänt. Januariöverenskommelsen har i detta avseende därför redan nu ”betalat sig” i det att otidsenliga och utestängande arbetsmarknadsregler äntligen kan komma att göras om.

Att bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna försökt förminska denna framgång får sättas upp på spel- och missnöjeskontot. Men den kan vara värt att påminna om att även Alliansregeringen vägrade att ta i frågan om arbetsmarknadsreglernas funktionssätt. Moderaterna ville då hellre "trygga den svenska modellen" i arbetsrätten och inte se några avgörande förändringar av gällande regler.

De uppgifter som Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt gick ut med i Expressen under torsdagseftermiddagen, att det fanns en överenskommelse mellan V, M och KD om att fälla regeringen om den lägger fram förslag om att ändra arbetsrätten, lär med tiden visa sig vad de är värda. Men om M och KD skulle välja att agera så att en av de viktigaste reformerna görs om intet, då tar de på sig ett synnerligen stort ansvar för att dagens otidsenliga system består.

I de kommittédirektiv som regeringen publicerade under torsdagen beskrivs syftet med den utredning som nu tillsätts att arbetsrätten ska ”moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls”. Företagen ska få sin hett efterlängtade flexibilitet, arbetstagarna ska ges ett funktionellt skydd mot ”godtyckliga uppsägningar”. Som övergripande målsättning är det bra, men allra bäst är att det äntligen händer något

Svensk arbetsmarknadslagstiftning har länge varit otidsenlig. Arbetsmarknaden och näringslivet som helhet ser annorlunda ut i dag. Dagens arbetare är inte ett ansiktslöst kollektiv utan i regel välutbildade individer vars enskilda insatser väger tungt för helheten. I det läget är huvudprincipen ”sist in, först ut” kontraproduktiv. Det som ofta beskrivs som ett starkt anställningsskydd är i praktiken ett effektivt hinder för inte minst mindre företags vilja att anställa.

Insikten om problemet med de rigida reglerna på den svenska arbetsmarknaden finns sedan länge i alla läger. Men det har samtidigt funnits ett ingrott motstånd från framför allt LO:s sida, vilket i sig varit begripligt: Flexiblare lösningar innebär minskad makt för facket. Detta har varit skäl nog för Socialdemokraterna att blunda för verkligheten.

Den politiska debatten har från bådas sida däremot kommit, i takt med att bilden av arbetsrättens avigsidor blivit allt tydligare, att präglas av en synnerligen högröstad men allt mer nattstånden klassretorik. Allt till priset av att klyftorna på arbetsmarknaden har fått växa sig allt större. Ty arbetsmarknadsreglernas brister har gynnat ”insiders” – de som har jobb – på bekostnad av dem som står utanför och som i takt med att oviljan att reformera tilltagit i fack och parti hamnat allt längre bort från egen försörjning.

Detta faktum är en av de främsta orsakerna till att vi i dag har en många gånger urspårad diskussion om hur dåligt integrationen av nyanlända har fungerat: Det handlar inte om ”kultur” eller ”värderingar”, inte heller i första hand om språket, som bland annat BT:s krönikör Johanna Grönbäck tidigare i veckan kunde konstatera på ledarsidan: Det är snarare via jobbet som man blir ”svensk”.

Att utreda nya och bättre spelregler för arbetsmarknaden är ett första steg. Det måste komma flera. Redan om ett år ska utredaren, justitierådet Gudmund Toijer, presentera sina förslag. Därefter väntar ännu en politisk beredning och sedan debatt i riksdagen och beslut. Det slutliga betyget ska avges då. Men redan nu är omdömet ”väl godkänt”.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.