Annons

Mikael Hermansson: Dags att rita om utanförskapskartan

Invandrare till Sverige gör en värderingsresa som påminner om den som vissa svenskar länge vägrade att göra.
Mikael HermanssonSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 13 april 2019
Mikael Hermansson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Svenska för invandrare, SFI, bidrar till integrationen på fler sätt än det uppenbara. Språket är också en väsentlig faktor för att trivas i sitt nya men inte alltid så främmande hemland.
Svenska för invandrare, SFI, bidrar till integrationen på fler sätt än det uppenbara. Språket är också en väsentlig faktor för att trivas i sitt nya men inte alltid så främmande hemland.Foto: Pontus Lundahl/TT

På World Value Surveys globala kulturkarta brukar Sverige utmärka sig genom att i ensamt majestät hamna längst upp till vänster. Där samsas det höga värdesättandet av individens självförverkligande, tillit och tolerans med uppfattningar om att sekulärt och rationellt tänkande är långt viktigare än respekt för religion, tradition och andra auktoriteter.

Det är här som friheten sägs vara som störst.

Annons

I fredags publicerade Dagens Nyheter en mycket intressant artikel om hur utomeuropeiska invandrare förhåller sig till denna svenska extremism. Drygt 6500 migranter har tillfrågats av Institutet för framtidsstudier inom ramen för World Value Survey. 70 procent av de tillfrågade är hämtade ur de befolkningsgrupper som dominerat invandringen till Sverige mellan 2007 och 2018: Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea, Somalia, Turkiet och Iran. En del av undersökningen har handlat om hur de tillfrågade ser på sin tillvaro i Sverige, en annan har byggt på samma frågor som sedan 1981 har ställts inom ramen för kulturkartan.

Resultatet visar på något som sällan eller aldrig kommer fram i den svenska debatten, nämligen att en majoritet av invandrarna känner sig mycket hemma i det extrema Sverige.

Vad som också framträder ur undersökningen är att de tillfrågade har en syn på frihet som ligger närmare den svenska positionen än den där deras forna hemländer befinner sig.

Till detta finns många förklaringar, som att de som flyr till Sverige redan från början bär med sig värderingar som verkar i samma riktning. Docent Bi Puranen, som ansvarar för undersökningen, blev själv förvånad över svaren men konstaterar samtidigt i DN-reportaget att ”det handlar både om vilka som väljer att emigrera och vilka väljer att komma till Sverige”. Men också att själva vistelsen i Sverige tidigt bidrar i högre utsträckning än vad som normalt uppmärksammas.

Det sker fortlöpande en värderingsmässig integration vad avser allt från barnuppfostran och könsroller till religion som Puranen kan hänvisa till vad som kanske bäst ska beskrivas som lyhördhet:

”De vet att det förväntas av dem. De känner ett krav från det svenska samhället.”

Samhörighetskänslan växer i takt med språket. Att kunna tala svenska – om än bara hjälpligt – innebär ett stort steg på vägen. Samtidigt finns det skillnader i värderingar som i dag framstår som svårsmälta, inte minst när det gäller synen på hederskulturer: ”Det är ett reellt problem som man verkligen behöver jobba med”, säger Bi Puranen i DN-reportaget.

Tydliga skillnader kan också märkas när det gäller synen på sex före äktenskapet, skilsmässor, abort och homosexualitet.

Men …

De skillnader som framträder kring ”sex och samlevnad” påminner starkt om de värderingsskillnader som exempelvis rådde i min egen omvärld i mitten av 70-talet. I kyrkliga kretsar och inte minst frikyrkliga rådde det då samma avstånd som det som framgår ur migranternas svar till vad som kan beskrivas som ”svenska värderingar”. Och detta är värderingsskillnader som på många håll lever kvar än i dag, men som det allt som oftast numera talas väldigt tyst om.

Annons

Så sent som i samband med att Svenska kyrkan öppnade för vigsel av samkönade kunde jag ännu stöta på människor som hävdade att sådan kärlek var ”onaturlig”, och att i så fall borde kyrkan också viga den som ville gifta sig med sin häst.

Tydligare än så kan knappast ett svenskt utanförskap beskrivas.

World Value Surveys mätningar är av värde, inte minst för att visa hur viktig friheten är i en svensk kontext. Lärdomen av hur migranter ser på Sverige och den gradvisa ”försvenskning” de genomgår ska tas på lika stort allvar.

Utanförskapet är ett faktum. Därför brådskar det med att se över den karta som hittills har visat vad det kan bero på. Risken är överhängande att den inte speglar verkligheten.

Annons
Annons
Annons
Annons