Broberg: Studenter behöver inte fler kuratorer - de behöver göra bättre val

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Textilhögskolan i Borås. En sammanställning från Folkhälsomyndigheten visar att just allt fler studenter upplever psykisk ohälsa. Men botas det verkligen av flera kuratorer?
Foto: Niclas Liljenby
Textilhögskolan i Borås. En sammanställning från Folkhälsomyndigheten visar att just allt fler studenter upplever psykisk ohälsa. Men botas det verkligen av flera kuratorer?

Enligt Folkhälsomyndighetens nya sammanställning upplever varannan student psykisk ohälsa.

Att ett medicinskt tillstånd reduceras till en upplevelse vittnar om den urspårade debatten kring psykisk ohälsa. Varannan student känner ångest, oro eller ängslan – men upplever man inget av dessa tre under en livstid är det fog för oro, snarare än motsatsen.

BT:s ledarsida har tidigare skrivit om risken med att sammanblanda negativa känslor med psykisk ohälsa. Trots att psykiatriker och forskare på området varnat för att rönen är falska larm, fortsätter debatten att sakta spåra ur från den vetenskapliga banan för att istället göra samhällsproblem av den psykiska ohälsan.

Det allt senare inträdet på arbetsmarknaden i dag beror på att unga studerar mer och längre. Samtidigt är färre utbildningar lönsamma, sett utifrån arbetsmarknadens efterfrågan. Därutöver präglas den allt längre studietiden av påfrestande studentekonomi, avsaknad av rutiner med föreläsningstider som ofta är oregelbundna och ett fåtal avgörande examinationstillfällen som skapar stress.

Kan det finnas någonting i studenternas tillvaro som väcker denna typ av känslor?

På KTH i Stockholm påstod en student att män med utländsk bakgrund är överrepresenterade i sexualbrottstatistiken. När detta ledde till kontrovers sa studievägledaren till nämnda student att “Man kan ha rätt att ha en åsikt, men den åsikten kan faktiskt vara kränkande för någon”. På ett universitet i England förbjöds en popsång att spelas för den var sexuellt utmanande. I Lund fick en professor utstå stora protester för att ett verk av querfeministen Judith Butler togs bort från litteraturlistan efter att kursen gjorts om.

Det går inte att förneka att universiteten på flera håll förvandlas till överkänsliga miljöer där minsta risk till kränkande eller triggande incident ska hanteras genom förbud, på bekostad av såväl yttrandefrihet som allmän rim och reson. Och trots detta överbeskyddande från utbildningsinstitutionerna mår studenter allt sämre.

Svaret på problemet är att döma av artiklarna man läser om undersökningen redan ödesbestämd, och stavas stärkt studenthälsa. Men snarare än fler kuratorer, eller att stämpla jobbiga känslor som ohälsa, borde man försöka förstå varför just studenter i högre utsträckning upplever ångest och oro.

Att människor på ålderns höst lider av ensamhet och nedstämdhet är vida känt. Då hänvisas det ofta till omständigheter i deras livssituation. Varför är inte angreppssättet detsamma i diskussionen om studenterna?

I tider när det allt oftare talas om ett stressigare arbetsliv är det värt att lyfta att de som verkar ännu mer olyckliga än de som jobbar är de som studerar och de som slutat arbeta. Kanske är inte lösningen att fler studenter lättare ska kunna gå till kurator.

Kan det istället vara så att studietiden inte ska vara så lång, och att utbildningen inte präglas av oro för en arbetsmarknad som kanske inte vill anställa en? Och att ångesten många studenter känner är över sitt val av utbildning?

Studenterna tycks inte lida av egentlig psykisk ohälsa i den medicinska definitionen, som politiker och media nu framställer det. Men det finns uppenbart något som gör att gruppen studenter mår sämre. Detta bör undersökas närmare, och kanske ska svaret på hur man blir framgångsrik inte automatiskt vara mer högre utbildning. Arbete ger fasta rutiner och en stadig inkomst. Ett längre arbetsliv ger större möjligheter att byta spår, göra karriär och pensionsspara mer.

Kanske är detta budskapet som borde möta alla olyckliga studenter på landets universitet – inte fler kuratorer.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.