Amanda Broberg: Politiken stökar, vardagen rullar på
Även om Sverige i valrörelsen stundvis beskrivits som ett virrvarr av kriminalitet, utanförskap och otrygghet, så går det trots allt ganska bra. Tro dock inte att det är politikernas förtjänst. Det är högkonjunkturens.
Eller som den före detta socialdemokratiska statssekreteraren Jens Henriksson sa “Politiska osäkerheter har stora effekter om det är ett skakigt läge. Men det är inget skakigt läge för Sverige.”
Arbetslösheten är låg, tillväxten stabil och de finns ett överskott i de offentliga finanserna. Om de sistnämnda varit föremål för att budgetera familjeveckor och höjt studiebidrag snarare än att fylla dem enligt Magdalena Andersson så tomma ladorna inför nästa lågkonjunktur, kan man dock fråga sig.
Faktum kvarstår: Trots tumultet och ovissheten i riksdagen så verkar andra viktiga samhällsinstitutioner stabila och också relativt opåverkade av den politiska osäkerheten. Stockholmsbörsen backade visserligen i dag, men inte mer än att den följer resten av utvecklingen i omvärlden. Bostadsmarknaden är och kommer till synes att förbli opåverkad av valresultatet, spår Claudia Wörnman, boendeekonom på SBAB. Bostadsmarknaden som sådan är visserligen osäker men Björn Wellhagen, vd på Mäklarsamfundet, menar att den har stabiliserat sig.
Näringslivet, bostadsmarknaden och börsen verkar således måttligt oroade. Det mesta rullar på. Och det är ganska skönt.
Men framför allt är det en viktig påminnelse om att livet och samhället är större än politiken. Marknaden och företagen klarar sig och med det går människor till jobbet och sen går man hem igen och lagar middag. Att det är stökigt i riksdagen, att blockpolitiken är död och vilka partiledare som för tillfället inte tänker prata med varandra, det är något man kanske ser på TV:n mellan middag och läggdags, eller bläddrar förbi i någon tidning till morgonkaffet.
Efter valrörelseyra kommer vardag, för alla utom våra politiker.
“Landet måste styras” säger Löfven. “Nu tar vi tag i Sverige” säger Kristersson. Jo, tack, säger väljarna, men ta ni båda två först tag i er själva.
I själva verket är många av de problem som Sverige nu har, och inte minst de problem vi faktiskt inte har, varken politikernas fel eller förtjänst. Att arbetslösheten är låg har vi högkonjunkturen att tacka för och de dåliga skolresultaten beror bland annat på en mångårig flumskola med för lite undervisningstid. Visst kan reformer förändra, men politiken bär faktiskt inte hela samhällsutvecklingen.
Politiskt osäkerhet har stora effekter om det är ett skakigt läge, sa Henriksson. Men det är inget skakigt läge. Egentligen.
När det går bra är det sällan politikernas verk, men när det går dåligt är det ofta det. Politisk osäkerhet är förödande när vi med största sannolikhet går med en lågkonjunktur. Och det är också då vanliga människor påverkas i mycket högre utsträckning än vad de gör av de flesta politiska misslyckanden. Väljarna kan arbeta och betala skatt som vanligt, men det är politikerna som måste förvalta skattepengarna i bra tider som och fylla ladorna inför nästa lågkonjunktur. Och när läget blir skakigt ekonomiskt är det politikerna som måste stå stadigt.
När det blåser, oavsett om det haglar värderings eller konjunktursvängningar, vill vi inte ha politiker som slickar på fingret och känner efter åt vilket håll det drar. Vi vill ha politiker som tar ansvar, står rakryggade och förvaltar samhällets ekonomi väl, och därmed kan rida ut stormen.
Det gjorde Alliansregeringen när det sist begav sig. Vi får hoppas att nästa regering är av samma, eller bättre, kaliber.
