Broberg: Minnet av semestern blandas med bilder av terror

Ledare Artikeln publicerades
Terroroffers anhöriga sörjer.
Foto: Gemunu Amarasinghe
Terroroffers anhöriga sörjer.

I slutet av februari befann jag mig på semester på Sri Lanka. Denna text är en kombination av de intryck jag skrev ner under den veckan, då tänkt som en slags reseskildring, och mina reflektioner i dag efter att Sri Lanka drabbats av flertalet terrordåd.

Det är 31 grader och hög luftfuktighet när flyget landar på Colombos flygplats på Sri Lanka. Palmerna trängs med grönska längs gatorna, precis som stora bilar samsas med mopeder, motorcyklar och så kallade tuc tucs, mopeddragna öppna fordon. Trevliga att åka i. Säkra? Bäst att inte fråga. Eller som den lokala guiden uttrycker det: “På Sri Lanka har vi en regel i trafiken. The rule of chaos”.

Nästan 800 mil från Borås ligger Sri Lanka, en av de två stora öarna i Indiska Oceanen. Fram till 1948 var Sri Lanka en brittisk koloni, koloniserad av portugiserna på 1500-talet, erövrad av Nederländerna på 1600-talet och under brittisk kontroll från 1700-talet och framåt.

Det är därför vi åker förbi en skola som går under namnet St Patricks på vägen till hotellet – det finns fortfarande en stor katolsk minoritet på Sri Lanka. När man ser barnen gå runt i sina skoluniformer, pojkarna i shorts och skjorta, flickorna i vita eller marinblåa knälånga klänningar är det som hämtat ur en scen från 1950-talets Storbritannien.

Det är också den katolska minoriteten som blivit offer för flera av de sprängdåd som inträffade under helgen. Tre av de åtta bomberna detonerade i kyrkor där kristna firade gudstjänst under påskhelgen.

Efter självständigheten 1948 etablerades två livskraftiga partier på Sri Lanka, konservativa UNP och de mer vänsterorienterade SLFP. Partiernas maktkamp ledde till att etniska motsättningar mellan landets två stora grupper, de singalesiska buddhisterna och de tamilska hinduerna, utnyttjades allt mer – och klyftan växte. Upplopp som utbröt under 1980–talet mynnade så småningom ut i ett inbördeskrig. Ett krig som med vissa avbrott pågick fram till 2009.

Sri Lanka har alltså länge präglats av religiösa motsättningar. Men främst har det handlat om spänningar mellan den hinduistiska och buddhistiska befolkningen. Med terrorattackerna som är tydligt riktade mot den kristna minoriteten, och sannolikt utförda av extrema islamister, får de religiöst rotade konflikterna ytterligare en dimension.

Förutom den uppenbara tragedin och smärtan i att över 230 liv gått till spillo, och att kyrkor och byggnader sprängts så innebär detta också mer långtgående konsekvenser för Sri Lanka.

Turismen till landet som har ökat de senaste åren och blivit en viktig inkomstkälla riskerar nu att avta kraftigt. I synnerhet eftersom tre av målen för terrorattackerna var hotell. Innan de åtta koordinerade sprängningarna utlöstes mot kyrkor och hotell i lördags var Sri Lanka en blomstrande turistnation. Efter är det ett land som drabbats av blodig terrorism.

För tio år sedan hade ett inbördeskrig härjat detta land i flera decennier. Det har bara varit fred i tio år. Det är oändligt svårt att tro när man ser Sri Lanka i dag, skrev jag under min vistelse där och berättade om hur under en tre timmar lång bilfärd till den forna huvudstaden Kandy från Negombo såg mängder av skolor och elevgrupper, lokalbussar och affärer. Då syftade jag på hur fredligt och välutvecklat Sri Lanka var. När bilderna från sprängda kyrkor och förtvivlade anhöriga nu kablas ut världen över är det lika svårt att tro – men denna gång för att bilderna liknar krigsscener.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.