Bristande förtroende är skäl nog

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Peter Maksinen, vd Borås energi och miljö
Foto: Lars-Åke Green
Peter Maksinen, vd Borås energi och miljö

När nyheten kom om att styrelsen för Borås Energi och Miljö AB inte längre hade förtroende för Peter Maksinen, hade han bara hunnit vara vd för det kommunala bolaget sedan 1 mars 2018. En uppseendeväckande kort tid.

Mycket har sagts och skrivits sedan dess, inte minst på BT:s debattsidor. I flera avseenden har styrelsens presidium ifrågasatts, bland annat för att ha handlat på ett sätt som sägs ha ställt styrelsen inför ett fullbordat faktum. Den kritiken har också kommit inifrån styrelsen där två ledamöter gått ut i media och kritiserat hanteringen.

En hel del utrymme i debatten har gått åt till personangrepp och sådant som i bästa fall kan sägas röra sig i utkanten av själva sakfrågan. Nu har det gått några veckor. Tonläget har lagt sig något. Den akuta fasen är över och inget har framkommit som förändrar den bild som gavs från början.

Det var Maksinens sätt att agera i vd-rollen som gjorde en fortsättning omöjlig.

Den utlösande faktorn var de uppgifter som framkommit om att vd kan ha agerat på ett sätt som gjort att det faller under arbetsmiljölagens krav på att utreda kränkande behandling. Men vad som följt därpå är också vittnesmål om att vd ska ha agerat självsvåldigt, rundat sin egen ledningsgrupp och undanhållit styrelsen information. Enligt uppgift fick Maksinen sedan ett erbjudande från presidiet om att säga upp sig själv, vilket han inte tog.

Det är inte så konstigt om frågorna om det avslutade vd-skapet inte fullt ut kan besvaras utan att en bredare bild av vad som har hänt under dennes korta tid i bolaget har presenterats. En sådan kan ges först när revisorerna har gjort sin granskning och bokslutet är klart.

Ty det är en sak att den utlösande faktorn bakom avgången var frågor om kränkningar, en helt annan om bilden av ett självsvåldigt vd-skap kan bekräftas i hanteringen av företagets ekonomi.

Trovärdiga källor bidrar till den bilden redan nu. Enligt uppgift kommer Maksinen att få omfattande kritik för vissa ”extra kostnader” – det handlar det om ”tiotals miljoner” – som belastar bolagets resultat negativt. Det senare borde inte minst oroa stadshusets ekonomer, som får mindre över att i den kommunala skatteplaneringens namn omfördela till annan verksamhet. Typ mat till djurparkens elefanter …

Den som vill kan givetvis smyga in frågan om varför en kommun väljer att lägga verksamhet i bolagsform som tidigare drivits i nämndform. Svaren brukar variera men två vanligt förekommande är skatteplanering och att man verkar på en kommersiell marknad. Båda lider dock av att de faktiskt vittnar om tvivelaktig moral: I det första fallet brukar detta med att försöka komma undan skatt vara något som vänstersidan ogillar, medan högersidan har samma känsla för när kommunen gör sådant som marknaden kan göra bättre.

Inte sällan förenas de likafullt i en gemensam tystnad när väl bolagsbildningen är genomförd.

Vad som också har hävdats i debatten är att själva hanteringen av vd-frågan visar att det kommunala bolaget borde ha en ”professionell” styrelse istället för att som nu, vara bemannad med ”fritidspolitiker”. Det kan man naturligtvis tycka, på samma sätt som det går att hävda att alla kommunala nämnder och styrelser borde vara bemannade av proffs och experter.

Det är partierna som nominerar sina kandidater och ”ägaren” – fullmäktige – som utser styrelsen. Det är upp till varje parti att nominera dem man vill se i nämnder och styrelser.

Ett kommunalt bolag är en skvader som både har aktiebolagslagen och kommunallagen att förhålla sig till. Dessutom ska detta med önskemål om teknisk eller företagsekonomisk kompetens inte få skymma det viktigare, att i alla politiska styrelser förutsätts främst representativitet.

Att vara folk- eller förtroendevald är – något förenklat – att vara ett proffs vars ”kompetens” är att både se vad som är i bolagets och i medborgarnas intresse.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.