Borås skolor har en bra bit kvar att klättra

Ledare Artikeln publicerades
Bollebygdsskolan F-6. Kommunen lyfter kraftigt i den senaste skolarankningen.
Bollebygdsskolan F-6. Kommunen lyfter kraftigt i den senaste skolarankningen.

De senaste två åren har Borås rasat hundra placeringar i den årliga skolrankningen. Men nu är skolkommunen Borås på försiktig uppgång igen, även om det är lång väg kvar innan Borås har en av de bästa skolorna i landet.

Detta skriver BT (9/11) om och pekar ut lärarlönerna som ett område där det gjorts ett lyft. Men det krävs mer än bra lärarlöner för höjda kunskapsnivåer. Det behövs två för att dansa tango som det heter – och i detta fall ett helt lag med föräldrar, elever, lärare och politiker.

Men i rankningen är ändå Borås på klätterhumör och tar sig från plats 237 till plats 190 i år. Dessutom är fler av Borås elever, 80 procent, behöriga till gymnasiet än de senaste två åren. Siffror och kunskapsmätningar är ofta abstrakta i jämförelse med klassrummets verklighet, men dessa lyft torde ändå vara en positiv nyhet för både lärare, elever och föräldrar. Till Borås stads politiker borde resultatet mana till följande: Var försiktigt stolta, men långtifrån nöjda.

Borås grannkommun Bollebygd har dock skäl att vara mer än försiktigt stolta. I årets ranking har de klättrat snabbt och högt, från plats 110 föregående år, till plats 23 i år. En rad faktorer har bidragit till lyftet men en sak som återges som en avgörande ingrediens i Bollebygds framgångsrecept är den höga andelen behöriga lärare.

Samtidigt ska man vara på det klara med att rankningar representerar en indikation på verklighet, och inte verkligheten själv. Ett exempel på när en förbättrad placering går på tvärs med exempel från verkligheten är Tranemo. För några veckor sedan uppmärksammade BT (15/10) och ledarsidan (22/10) en ökning av antalet flickor som går ut grundskolan utan fullständiga betyg i Tranemo. I rankningen klättrar dock kommunen från plats 105 till plats 50. Detta visar att rankningar inte alltid förmår att plocka upp vissa negativa trendbrott, och därmed inte kan ses som en fullgod beskrivning av verkligheten.

Att lärarlönerna ökar är bra, men det gör kanske föga för helheten, om ett rekordstort antal flickor ändå går ut nian utan gymnasiebehörighet. Med det sagt måste också en ranking ta olika indikationer i beaktning, och höjda lärarlöner är en. Dessutom är det välkommet, med tanke på lärarnas viktiga och krävande jobb.

Vägen till en bättre skolkommun är en lagsport. Lärarna kämpar redan på och drar ett stort lass i det sammanhanget. Eleverna måste motiveras bättre och skolket måste motas tillbaka. Politikerna måste också bidra mer för att förbättra Borås skolor.

I slutändan är vägen ner både snabbare och enklare än den upp. Att Borås och andra Sjuhäradskommuner nu stiger på listan är anledning att vara stolt – men inte nöjd över. Nu återstår det att kavla upp ärmarna och fortsätta klättra. Borås har en bra bit kvar upp på klätterväggen.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.