Borås rankingfall om företagandet kräver mer än ord

Ledarkrönika ,
Artikeln publicerades 26 september 2017.

Det är en bra början att Borås stads rödgröna styre och ledande tjänstemän säger sig ta det fortsatta fallet i Svenskt Näringslivs kommunranking på allvar. Låt det bli mer än ord.

För nionde året i rad har företagsklimatet mätts i alla 290 kommuner genom en enkät om tolv frågor med 31 000 företagare och 7 000 politiker.

Den självgode kan peka på att Borås kommun trots fallet från 106:e 2016 till 118:e plats fortfarande ligger på övre halvan. Andra kan undra vad som egentligen ligger bakom det dramatiska tappet från åren dessförinnan då staden pendlade runt plats 50-60.

Så här har Borås stads ranking utvecklats sedan 2009 i Svenskt Näringslivs stora enkät över företagsklimatet.

Allt är heller inte dystert i 2017 års enkät. Skolans attityder till företagande förbättrats påtagligt, från 118:e plats i rankingen 2009 till årets 56:e plats. Kanske avspeglar det stadens generella skol-uppryckning.

De enkätsvar som Borås stad, och då primärt det rödgröna styret, verkligen behöver fundera över är områden där vi släpat efter länge. Allra sämst kommer Borås ut när det gäller ”konkurrens från kommunen”. Placeringen 258 av totalt 290 kommuner är också den sämsta sedan rankingen började publiceras 2009.

Det är knappast en vågad gissning att det omdebatterade Servicekontorets sätt att ta plats på marknaden som spelat in. Men rimligen också hur kommunen upplevs snarare som en konkurrent än samarbetspartner inom till exempel välfärden. Det är kanske ingen tillfällighet att tre av ärendena på kommunstyrelsens sammanträde på måndag gäller domstolstvister som staden har med privat drivna skolor om ersättningsnivåer. Möjligen ser vi en reaktion på rättstvister som dessa i rankingplaceringen 171 på enkätfrågan om ”tillämpning av lagar och regler”.

Vad läser Borås styre in i rankingplaceringen 218 på frågan om ”kommunpolitikernas attityder till företagande”? Vi snackar om ett fall från 137:e plats på ett år. Inte så värst mycket roligare är siffran för ”tjänstemännens attityder till företagande”: Ett fall från 159 till 181. Som av en händelse publiceras rankingen samma dag som Attendo säger upp sitt avtal med Borås stad om hemtjänsten för 141 brukare. ”Det saknas långsiktighet och sunda ekonomiska villkor för oss att fortsätta verka i Borås”, är den förklaring som Attendos presschef Hannes Kataja ger ledarsidan.

Generellt kommer Borås bäst – minst dåligt – ut på de områden där politiken och stadshuset har begränsat inflytande över företagens villkor. Samtidigt hör vi inte sällan om hur företagare har svårt att alls få kontakt med ansvariga, som inte svarar på mail, där beslut om byggprocesser drar i evigheter, om restauratörer som väntar och väntar på besked om tillstånd. Här måste finnas mer att göra utan att tumma på rättssäkerheten.

Borås har här givetvis ett ämne för en rejäl diskussion i fullmäktige, befriad från ideologiska bojor. Men mer verkningsfulla är nog ändå prestigelösa samtal ”på kammaren”. Några billiga studieresor kanske också kan inspirera. Som till Härryda, fyra på riksrankingen, och Vårgårda (tia).

Svenskt Näringslivs enkät ska givetvis tas för just vad det är, en enkät – om än en mycket stor sådan. Enskilda år och i enskilda frågor kan utfallen variera stort. Men här finns nu alltså många års svar att se tillbaka på. Därför är det bra att kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S) inte försöker vifta bort saken och säger att ”de här resultaten är viktiga för oss i arbetet att ständigt bli bättre.”