Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2009-12-08 | Uppdaterad 2009-12-08
"De flesta lärarna trodde att elevernas dåliga resultat berodde på eleverna – när det i själva verket alltid beror på skolan."
Mats Öhlin, chef för utbildningsförvaltningen i Haninge kommun, är väldigt rak på sak när han i Dagens Nyheter beskriver hur Haninge lyckats förbättra resultaten.
När Lärarförbundet rankade Bästa skolkommun 2006 kom Haninge sist. (Borås kom på 221:a plats ). Nu är kommunen en av dem som förbättrar sina resultat mest i Sverige.
Haninge är därför en av 16 som är med i SKL:s, Sveriges kommuner och landsting, analys av varför vissa kommuner lyckas bättre med sina grundskolor.
Där beskriver Öhlin, som tillträdde 2005, hur han mycket metodiskt arbetat med att definiera framgångsfaktorer i skolan, kartlagt läget i Haninge och sett till att det funnits tydliga mål, tidig uppföljning och höga förväntningar.
Kunskapsuppdraget är överordnat allt annat. Och Öhlin drar sig inte för att konstatera vad som är oviktigt för resultatet, nämligen resurser och barnens bakgrund. Samt vad som är viktigt: läraren. Läraren betyder mer än klassens sammansättning, storlek och sociala bakgrund.
I Borås vore det förstås enkelt att ta Öhlins erfarenheter som ett slagträ i en förlängning av fullmäktiges budgetdebatt. Är det verkligen den sida som vill ge mest till skolan som kan utlova de bästa resultaten?
Det vore dock att förminska Haninge och de andra kommunernas erfarenhet. Poängen, som SKL vill göra med studien, är att visa på att med rätt styrning finns mycket stora möjligheter till förbättring. Men det krävs också att ledarskapet, från rektorer till politisk nivå, är överens och har en förtroendefull relation och tydlig ansvarsfördelning.
Från Lärarnas riksförbunds sida är man inte imponerad av studien. Kallar den ytlig och självklar. Och visst, för den som följer skoldebatten är mycket av det som står självklart. Och ordförande Metta Fjelkners kommentar – "En förvirrande kommunal styrning kombinerat med en tidigare slapphet från statens sida har skapat en skola med bristande resultat och stora skillnader i elevernas prestationer" – finns det ingen anledning att argumentera emot.
Men även den som tycker att skolan aldrig borde ha kommunaliserats, eller för den delen skulle välkomna mer resurser till skolan, har anledning att ta till sig erfarenheterna från rapporten. Långt ifrån alla kommuner har genomfört det självklara på det sätt som t.ex. Haninge gjort.
Och Borås sätt att arbeta med utvecklingsenheten är uppenbarligen en riktig väg att gå för att Borås stads vision ska kunna förverkligas: "Varje elev har rätt att lämna skolan med goda kunskaper."
Som alltid lägger ansvariga skulden på barnen.
Är okunskapen om barns beteenden så stor är det stor SKAM!
In med kompetenta människor i skolan.TACK!
Javisst är det läraren som är viktigast i elevens kunskapsutveckling, jag tror inte någon människa som själv gått i skolan inte skriver under på det. Hur ska vi göra för att få de duktigaste och mest kompetenta kvinnor och män att vilja arbeta i skolan? Låg lön, stora klasser och dåliga lokaler/materiel är knappast lockande. Om alla duktiga lärare ska orka fortsätta att göra sitt bästa och dessutom locka andra till detta spännande yrke behövs en bra arbetsmiljö, en bra ledare (rektor), kompetenta politiker och styrande i kommunen och bra löner!
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
