Borås bör ha åtta kommunalråd

Ledare Artikeln publicerades
Borås stad har i dag fem kommunalråd. Här syns Ulf Olsson (S) och Annette Carlson (M). Inför de kommande partiöverläggningarna förs ett resonemang om att gå till åtta, och knyta några av dem till direkt nämndansvar. Det är en god tanke.
Foto:

Borås stad bör gå från fem till åtta heltidsarvoderade kommunalråd.

Vem är egentligen ansvarig för grundskolfrågorna i Borås? Är det den nya, samlade grundskolenämndens ordförande Per Carlsson (S), eller partikollegan och kommunalrådet Malin Carlsson? I kommunstyrelsen leder ju hon det som kallas ”programområde 3” vari utbildningsfrågorna ligger.

Vem är egentligen ansvarig för de allt hetare samhällsbyggnadsfrågorna? Är det samhällsbyggnadsnämndens ordförande Kjell Classon (S), eller är det miljöpartistiska kommunalrådet Tom Andersson som är ansvarig för ”programområde 2” dit stadsbyggnadsfrågorna hör?

Oklarheten är så att säga inbyggd i systemet.

I ”Reglemente för Kommunstyrelsen”, som reviderades så sent som 23 november i fjol, beskrivs kommunalrådens uppgifter så här: De är ”skyldiga att följa verksamheten inom respektive ansvarsområde samt tillse att förslag i ärendena föreläggs Kommunstyrelsen för beslut. Därutöver ska kommunalråden, och främst ordföranden, ta initiativ för kommunens utveckling och ekonomi, följa nämndernas förvaltning och främja samverkan mellan Kommunstyrelsen och övriga nämnder.”

Notera orden ”följa”, ”tillse” och ”främja” – inte ”ansvara”.

Många kommuner har en helt annan ordning för kommunalråden, där de också har ett direkt nämndansvar. Då finns med andra ord raka rör mellan hur verksamheten fungerar på ett äldreboende och det politiska ansvaret i kommunstyrelsen.

En grundläggande orsak till att Borås har den mer diffusa ordningen är givetvis den tidigare uppdelningen i stadsdelsnämnder, som upphörde vid årsskiftet.

Nämnderna leds i dag av fritidspolitiker som alltså haft att ansvara för verksamheter med kanske tusentalet anställda och en miljardbudget parallellt med sina civila arbeten. För vem är det, egentligen, möjligt om man inte är mångmiljonär, pensionär, studerande eller har en synnerligen generös arbetsgivare?

Ytterligare en risk med dagens ordning är att det gärna blir mer tjänstemannastyrt än vad politiken egentligen vill, när tiden till insyn och frågor om verksamheten blir begränsad.

Inom kort väntas Socialdemokraterna bjuda in till de partiöverläggningar som normalt hålls året före val. Där kommer frågan om en ökning av antalet kommunalråd upp på bordet.

Det resoneras på förhand om att gå från fem till åtta, och att samtidigt öronmärka några av dem så att de får direkt nämndansvar. Grundskole-, individ- och familjeomsorg-, vård- och äldrenämnden torde höra dit.

Nu är detta ändå ingen självklar och okontroversiell fråga, inte minst inom Socialdemokraterna där det finns en oro för att förlora prestigefyllda, och, som det upplevs, politiskt viktiga, ordförandeposter.

Det är heller ingen djärv gissning att anta att ett av åtta kommunalråd skulle tillfalla Sverigedemokraterna, som hittills visat en omogen sida i fullmäktige. Är de övriga redo att skapa ett system där SD skulle kunna få ett nämndansvar?

Ytterligare en diskussion lär uppstå kring vilka roller som kommunstyrelsens ordförande bör ha parallellt; även ordförande i kommunens moderbolag och i kommunalförbundet?

Inför beslut om hur kommunen ska ledas är det intressant att titta på hur andra gör. Örebro, varifrån Borås ofta hämtar inspiration, har elva kommunalråd. Linköping har 14. Samtidigt har alliansledda Jönköping med 135 000 invånare "bara" fem kommunalråd och S-ledda Norrköping med 140 000 invånare har sex.

Blir det inte dyrt om Borås skulle gå från fem till åtta kommunalråd? Nej, det som är dyrt är att ha en otydlig ansvarsfördelning. Borås stads kostnader för politiken är bland landets lägsta räknat per invånare.

Om partiöverläggningarna landar i en överenskommelse om att gå till åtta kommunalråd är det inget att bråka om.