Boklyssnarna tar över

Göteborg Artikeln publicerades

Bokbranschen är i gungning. Vad händer med kvalitetslitteraturen när ljudboken tar över?

GÖTEBORG 2016-09-23Ljudboksförlaget Storytel på en tidigare bokmässa. ”Inför en utgivning idag måste förlagen fråga sig om boken man ska ge ut fungerar som ljudbok. Det räcker inte att det är bra litteratur.” Det skriver BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
GÖTEBORG 2016-09-23Ljudboksförlaget Storytel på en tidigare bokmässa. ”Inför en utgivning idag måste förlagen fråga sig om boken man ska ge ut fungerar som ljudbok. Det räcker inte att det är bra litteratur.” Det skriver BT:s chefredaktör Stefan Eklund.

Idag avslutas den årliga stora bokfesten, Bokmässan i Göteborg. Intressanta seminarier, massor av besökare – precis som vanligt. Men det är en bransch i kraftig gungning som firar.

Den digitala revolutionen har slagit till även här. Människor byter läsvanor. Den fysiska boken överges till förmån för berättande i ljud och bild. För att rädda vinstmarginalen satsar bokbranschen stort på storsäljande bestseller-författare med följden att smalare kvalitetslitteratur nedprioriteras.

Ska vi oroas över detta? Jag är inte så säker på det. Det är inte första gången människan byter kommunikationsform. Konstnärlig kvalitet överlever alltid, om än i nya former när så behövs. Men författarna oroar sig – förståeligt nog, de ska ju leva på sitt skrivande – senast manifesterat i en debattartikel (DN 24/9) inför bokmässan av Grethe Rottböll och Jörgen Gassilewski från Sveriges författarförbund.

De riktar in sin oro på ljudbokens framfart och vad den gör med litteraturen. För medan försäljningen av tryckta böcker minskar så ökar användandet av ljudböcker kraftigt. Det gynnar, menar Rottböll och Gassilewski, affärsformat som författarna själva står maktlösa inför. Inför en utgivning idag måste förlagen fråga sig om boken man ska ge ut fungerar som ljudbok. Det räcker inte att det är bra litteratur.

När ljudboksförlaget Storytel, som numera symptomatiskt nog äger anrika Norstedts, lanserade konceptet Storytel Original, det vill säga böcker direkt skrivna för ljudboksformatet och inte ens tänkta att ges ut i tryckt form, sade en företrädare för Storytel, Anna Öqvist Ragnar (på boktugg.se), ”att inte alla romaner lämpar sig för att bli ljudbok”. Och hon tillade att lyssnare av böcker har andra krav på litteratur än läsare: ”Komplicerat, vackert eller metafortungt språk kan krångla till det när man står på en buss eller klipper gräset samtidigt.”

Det där kan få vilken författare, eller för den delen kritiker eller älskare av kvalitetslitteratur, som helst att bli mörkrädd. Men samtidigt – det är ett sätt att anpassa utbudet efter konsumenternas krav. Man kan sörja utvecklingen, det gör jag, men man kan knappast lasta kommersiellt drivna företag för den.

När det gäller den ökande satsningen på storsäljare så talar man idag (DN 26/9) om ”Stordaleneffekten”. Den norske hotellkungen Petter Stordalen har med nya förlaget Strawberry (bara namnet…) startat ett budgivningskrig om populära svenska författare (namn som David Lagercrantz, Camilla Läckberg och Alex Schulman har nämnts) och Rebecka Leffler, vd på Strawberry, säger till DN att det ”börjar närma sig övergångssummor i Premier League-klass”.

Kvar på startplattan utan några möjligheter att lyfta står den skara författare som säkert har en trogen läsekrets men som säljer allt mindre i den digitala och storsäljande (ljudboks)konkurrensen. Sådana författare som förr i tiden skrev någon bok vartannat år som sålde i 3 000¬–4 000 exemplar men som idag kanske säljer några hundra. En utrotningshotad art.

Men ändå, det kan vara värt att påminna sig om att den tryckta skönlitteraturen, historiskt sett, är en tämligen ung företeelse. Och att läsning av romaner så sent som i slutet av 1800-talet betraktades som en skadlig aktivitet. Man såg ner på romankonsten ungefär som man ser ner på ljudboken idag.

Men kvalitetslitteraturen överlevde då och kommer att överleva igen. Frågan är bara var?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.