Beredskap efter väder
Stormen har lett till att träd fallit inne i centrala Borås, på tio vägar och på elledningar i runt om Sjuhärad. På onsdagen var nästan 2000 hushåll utan el i Sjuhärad, till följd av stormen.
I dessa lägen hjälper den klassiska devisen “Kläder efter väder” föga. När hårt väder slår ut grundläggande infrastruktur såsom tåg, vägar och elnät så blir samhällets sårbarhet extra påtaglig. Problemens orsaker rör sig över politikens makt, men däremot kan politiken hjälpa till att skapa en god beredskap för den här typen av händelser.
Men frågan är i hur stor utsträckning staten kan tillgodogöra en god beredskap för människors hem och resor, som ytterst är det som drabbas. Snarare kanske det handlar om att ett beredskapstänket måste bli mer utbrett, och genomsyra allt från på den politiska byråkratin, till familjen och individen. Det handlar om att saker som lätt tas för givna – som att elen i detta fall, försvinner. Vid dessa tillfällen gäller det att ha förberett sig, genom att till exempel ha vattenreserver hemma. Det är inte något som politiken kan påverka, utan ett ansvar som ytterst faller på individen.
Inte minst har sommarens bränder lärt oss att det civila ansvaret, på alla nivåer, är helt oumbärligt för att vi ska klara oss när väder och vind sätter samhället i olika grader av kris. Hushållen måste själva förstå att de har ett ansvar för sin egen beredskap, och politiken måste tydligare visa på stark krisledning när den här typen av händelser drabbar befolkningen.
I slutändan handlar det om insikten att beredskap inte bara är en broschyr som kommer i brevlådan, med en titel som för många känns avlägsen – Om kriget eller krisen kommer. Kriser kommer i olika skepnader, och en av de vanligast förekommande är just hårt väder. Med tanke på att detta inträffar med jämna mellanrum bör såväl politiken som hushålla rannsaka sig själva och ställa frågan: Har vi beredskap efter väder?
