Bättre upplaga av samma idéer

Centerns partistyrelse har tagit fram rödpennan. De kontroversiella förslagen om månggifte, slopad arvsrätt och skolplikt ströks ur förslaget till nytt idéprogram, och fanns inte med när det nya presenterades i går.

Mot bakgrund av att Annie Lööf redan deklarerat att just ovanstående inte var något hon ställde sig bakom var det ett väntat beslut. Allt annat hade varit detsamma som att partistyrelsen ifrågasatt hennes ställning.

Men dessutom har partistyrelsen lagt ner stor möda på att formulera om långa stycken i programförslaget. Likt politikens reklamskribenter har de filat på formuleringar och funderat över vad som i väljarnas ögon ter sig mest aptitligt.

För rent sakligt och innehållsmässigt är det ju rimligen så att det inte är någon skillnad på en skatt som är ”plattare” (det gamla förslaget) eller ”mindre brant” (nya förslaget). Och istället för ”fri invandring” (gamla förslaget) väljer man formuleringen ”fri rörlighet,” vilket också kan läsas på precis samma sätt.

En lek med ord? Ja, så kan man se det, och så fungerar det också många gånger i politiken. Men vissa ord och formuleringar skrämmer också. Den som i sitt idéprogram skriver om ”plattare” skatt riskerar att genast anklagas för att vilja införa platt skatt och får aldrig utrymme att förklara varför det finns problem med för höga marginalskatter.

Det är ju för att komma åt de senare som Centern önskar att platta till skattesystemet.

På samma sätt lästes orden om ”fri invandring” som om partiet ville dela ut fribiljetter till det svenska välfärdssystemet, inte som en vision om en värld utan gränser.

I mars ska Centerns extrastämma ta ställning till programförslaget. Fram till dess väntar diskussion och då är det inte bara de enskilda förslagen som Annie Lööf lär värna om, utan också om själva tonen. Ty är det något som Lööf särskilt värjt sig mot är det när hon anklagats för att vara kall och hård. Många av programmets kritiker har också sagt sig eftersträva en varmare ton i idéprogrammet.

Det finns ingen mall som kan definiera vad som är kall eller varm politik. I en av de märkligare mätningarna som gjorts till Alla hjärtans dag gav LO (2010) ett opinionsinstitut i uppdrag att fråga ”Vilket parti tycker du är mest empatiskt d?v?s har hjärtat på rätta stället?”

De rödgröna partierna toppade listan (S 21 procent, MP 11 procent och V 10 procent), vilket med LO:s ögon alltså innebar att de stod för den rätta politiken.

Det återstår att se var på en sådan skala Centern skulle placeras med det nya förslaget. Dock kan man konstatera att det där med att vara för hård ska nog inte Lööf bekymra sig om. Ibland måste en partiledare vara hård. Och det är också vad hon visat sig vara i den här processen, åtminstone inåt i partiorganisationen.

Hittills ser det ut att ha lönat sig.

Lek med ord eller ej, det nya förslaget är bättre än det gamla.

Ledarredaktionen