Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2012-02-15 | Uppdaterad 2012-02-15
I Hässleholms tingsrätt dömdes i förre veckan en man för att utan lov ha tagit ansenliga mängder mossa från annans mark med avsikt att sälja den till en butik.
Domen är välkommen, dels för att den går anständighetens ärenden, dels för att det tydliggör frågans flerdelade natur. När allemansrätten debatteras framställs det ibland som en fråga om dess vara eller icke vara. Så är det dock inte.
I ena ringhörnan återfinns äganderätten och markägarna. Det är en viktig aspekt. Äganderätten är ett av fundamenten för vår rättsordning, den försäkras oss i bland annat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och dess upprätthållande är en av statens viktigaste uppgifter.
Utan en stark garant för att ägaren kan räkna med att fortsätta att ha rätt till sin egendom försvinner en stor del av incitamenten för att vårda och utveckla den. Därför är det viktigt att lagarna, som samhällets funktionella ramverk, är tydliga i frågor om äganderätten.
Allemansrätten är den andra väsentliga parten. Den garanterar att vi ges tillträde till mark och natur. Den ger oss rätt att plocka svamp till stuvningar, blommor att sätta i en vas och bär att trä på strån en varm sommardag. I korthet kan den sägas försäkra oss om ett personligt förhållande till naturen. Nog så viktigt med andra ord.
Det är den tredje parten som initierar konflikten: det kommersiella utnyttjandet av allemansrätten. Hur lovvärd allemansrätten än är går det inte att förneka dess otydlighet. Den är negativt definierad genom framför allt ett antal straffbestämmelser och markägarnas möjlighet till skadestånd för uppkommen skada. Det har dock inte fungerat tillfredsställande.
I stället får markägare finna sig i att deras mark används i vinstsyfte av exempelvis företag i bärplocknings- och vildmarksturismbranscherna. Detta utan deras tillstånd och helt utan ersättning, trots att det är ägarna som är ansvariga för marken. Det anstår inte ett modernt samhälle.
Gränserna för det kommersiella nyttjandet av allemansrätten bör uttryckligen regleras i lag och det på ett sätt som vederbörligen respekterar äganderätten.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
